Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— men tillräckligt rik! afbröt hon tort.
Det är ett misstag och jag skulle aldrig
förlåta mig själf, om jag visste mig ha gifvit
anledning till detta. Kanske herr löjtnanten vill
hafva godheten att taga tömmarna! —
Hon höll in hästarna, då de just hunnit till
häcken vid Gum täckt, och räckte tömmarna åt
deras egare, som inte gärna kunde göra annat
än fortsätta ett par minuter i skridt, medan
hon vände sig inåt åkdonet och med stort
lugn riktade till de öfriga en anmärkning,
hvilken genast bragte henne in i deras samtal.
Men löjtnanten tog skadan igen så mycket
grundligare, så snart han lämnat krönet af
backen bakom sig, lät fuxarna taga den korta,
jämna sträckan nedanför i raskt traf och gaf
dem en skarp snärt med piskan, så att de i
vild karrier rusade upp den motsatta backen,
genom »stadsporten».
— Åh! låt dem pusta en smula,
uppmanade baronen, som afskydde sådant
»marknads-körande» — det är ju närapå djurplågeri med
sådan fart! —
— Gör ingenting! mumlade löjtnanten, men
höll ändå in sina hästar och lät dem gå i
sakta traf uppåt den långa sluttningen
ofvan-för backen.
Han nästan kokade öfver af förbittring öfver
fröken Hilmas afslag och kanske ännu mera
öfver afslagets form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
