- Project Runeberg -  I societeten. En Helsingfors-berättelse. Några landsmän jag träffat /
182

(1895) [MARC] Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svar på ett otal frågor, småningom detaljerna
i berättelsen.

— Här hade jag mitt första pörte och här
stego vi i land, då jag kom hem med
värdinnan — sade han, då vi på återväg från
vår rund kommo till en väldig, gammal ek
tätt vid stranden. — Tur har jag haft här
sedan första dagen, men aldrig mera än då
jag hämtade den kvinnan till gården.

Om sina tidigaste öden visste han icke
mycket, visste ej ens hvarifrån han var
hemma. Hans föräldrar hade under nödåren
kommit någonstädes från nordligaste Österbotten,
men hade stupat redan i Viitasaari på sin
väg söderut, lämnande honom i den gård, där
de haft sitt sista härbärge.

Under den allmänna oredan hade ingen
tänkt på att fråga hvarifrån de kommo, innan
det var för sent, och sålunda såg sig
Viitasaari kommun tvungen att draga försorg om
honom. Af sina tidigare år hade han just
inga rosiga minnen, men hade vuxit upp till
karl i alla fall och hade i sinom tid dragit
en lott, som sände honom för tre år till
kasernen i Vasa. Att lära sig exercera, göra
honnör och lyda alla andra reglementets före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zksoc/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free