- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
27

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Karelska Sagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

Dagar och nä!ler begfrtS Ilmartnen stn döda hast ra. Hl* anstod honom J
alt ensam livila: fördenskull smidde han sig of silfver och guld cn skönjuug- g
fru; bon ägde alla behag, men ordet Kunde ej mästaren gifva. Kyla spridde ;
röda guldet vid I:s sida; Wäiuämöinen fick dä guidmiin, men ehuru han ha- ?
täckte sig med tre bffirnhudar, friis den ät jungfrun vända sidan till is. AI- 5
drig, du unga slägte, varnade han, ml du välja dig en maka af silfver och ;
guld, Piirgäfves gjorde nu len en ny friarefärd till Pohja; han afvistes med J
hän. Dä beslöt, han pii W:n* räd alt borlriifva Sampo, hraraf Pohja hämtade 5
rikedom oeh makt. Väpnade med eldäggade svärd oeh blanka harnesk, tå- 5
gade nu båda i hämnd sjöledes och Lcinmmkäiiicn Mef på färden tredje man. ?
Tre dagar färdades inan långs sjöar oeh floder; dl stolte båten i eldforsens \
fall mat en ofnnfelig gäddas rygg. Mot henne söndersplittrades I:ns ochLins 5
svärd. men W:n dödade fisken och gjorde af dess hufvud en kantele med ;
strängar af Itiisihiistens hår. I Kalevala och Pohja fanns ingen, som kunde ’
spela pä den. förutom gamle Wäiuämöinen, Men niir han, den store rnno- 5
fadren, rörde harpans strängar, dä fanns ej hjelte så modig, ej man så fast, J
ej Uicka sä hård, som ej rörde* till tårar, ej djur i skogen, ej fågel I luffen, ;
ej fisk i vattiel, som icke lyssnade betagen dernppå, och luftens tärna, den rika J
solen, och den vackra milda manen, och den sfcänlockiga liafsfrun komtno för 5
att höra, men sjelf gret Wäinämffinen strida tårar, som nedmnno I vattnet ;
oeh bildades lill ädelstenar oeh kungasmyeken, oeh den blåa knipan plockade £
dem från hafvets betten. Med samma underbara sångarkons t slfde nn W:n j
hela Pohja* folk, I!marinen uppdyrkade de nio låsen lill kopparberget, Lem- ;
niinkäinen upplöjde Sampos rötter oeh bar det siillsama redskapet ut i hä- S

ten, hvarefter inan styrde utåt hafvet hemåt. Manad af !.:n att sjunga en ;

gegersäiig, iippimf \V;n sin riist; defta hörde cn trana i Pohja och gaf ett ;
sä gällt anskri, att hela PohjaMket väcktes deraf och med yttersta häpnad %
fann Sampo borlrBfvadl. Genast upphofves gralliga besvärjelser, fdrgäfvea 5
eände Ukko alla luftens vindar alt förgöra seglarne, förgiifves förföljdes de af ;
en 1’ohjadotta med tusende välrustade män. Siat omskapade sig Louhi lill S
en örn, tog pä vingarna sina skeppsbrutne män oeh angrep båten. Nu uppstod 5
en förfärlig strid, Pohjahären blef slagen, men Kantele och det sköna Sampo slo- j
goa derunder i bitar och förströddes i hafvet, som alltsedan är vordet rikt pä allt J
slags skatter. Alltså voro skingrade Sampos bilar; endast lockel fördes åter |
till Pohja, som alltsedan tyna t i jemmcr och brödlöst lif. K ågra stycken upp- ;

hämlades af WainäinUinen och såddes af Sampsa Pellervoinen i Wäiuölä, J

hvarest grödan sedan veste herrlig och ekarna Ttixo sä höga, att de
bortskymde solen.

Men Louhiatar, den gamla Pohja-sköknn., smärtorna» oeh trollens
moder, hon som pä cn enda .sommarnatt framfödt stygn, gikt, tvinsot, kolik, pest
och andra plSgobam, sände ut gräsliga fönlerf mot WäinBs bygd, der allt
plötsligen började rnurkna, sjuk na och dii. Upp hof då Wainöfndmi sin
mäktiga t roll säng, kokade underbara läkemedel och förbannade sjukdomen
djupt in i smärtornas herg, i det nio famnar djupa hålet. der luvutar manades
att koka dem I kopparkiltel. Hlef an helsa åter-i Wäinölä; men nu påfann
Louhi att q vada sol ocli måne in i klippan, hraraf uppstod ständig stjeridös
natt i mänga är. Wm oeli l:u stego då upp på sjette stjrmehvalfvet, för att
se åt hvad som mände välla detta mörker, och när de der uppslogo eld, som
af en Hicka vaggades i gyllne vaggai pä silfverremmar, föll gnistan ned lill
jorden in genom rökhålet i Palvonens stuga, gjorde mycken skada ocli
förbannades pä sistone ned i Alnejäm, der W:n slutligen lyckades, med tillhjelp
af solens son, att fånga em gädda. I gäddan var cn las, i laxen en sik, i siken
ett blått nystan, i det blåa nystanet ett rödi nystan och i detta eldgnistan,
som sprakade bort ur fingrarna pä solens son, brände halfva Pohja och stora
sträckor af Savo och Kaijala samt kunde endast släcka» af Puhjas kallasfe
frost oeh is. Förgäfves smidde nu l:n en snl af silfver oeh en miine af gnid
samt fästado dera med jättekraft pä himlahvalfvet. Intet förmådde ersäfta de
förlorades milda ljus, oeh det fordrades nya härda strider med Pohjas lolk
och mycken Irolldomskonst, innan de båda Kalevahjeltarne lyckades befria de
fångan himlaljusen, hvilka sedan hetsades med den skönaste segersång,

f djupa hafvet låg den ljufva kantele, och idel tång oeh ruskor ficks,
när Wm räfsade i fjärdarna därefter. Dä klagade i svedjelundeii ca björk sitt
härda öde, och W:n lofvade förby t a lians grät i fröjd. Sä täljde han af
känsliga björken cn ny kantele, gjorde dess skrufvar af en ek med gyllne äpplen
och dess strängar af en ung flicka» lockar, der hon sjöng i lunden med
längtan i sitt lijertn, ieke fullt sorgsen, icke heller glad fullkomligt; deraf
gjordes "ljuden i hans unga glsdje.” Och äter klang dä kantele i lund oeh dal,
sä mäktigt att kullarna sänktes och kopparbergen häftigt skälfde, men tillika
sä ljuft, att örnen glömde sina ungar i boet för alt lyssna, granarne böjde sig
ödmjukt och alla dalens blommor, i kärlek tjustes. — Ä11 vet sagan att
förtälja om en herrlig seger i »äng, vunnen af \V:u öfver den unge sloruiodige
.1 oti k ali ainen, sora vågade alt mäta sina lappriskunskapermed runnfadrcusgu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free