- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
38

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Finska Folket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föga mer än handsbreda rutor *), hopfogade med My; eldstaden har Mifvit J

mindre och förvisats till ett hörn af rummet; Ibakugn får dock aldrig saknas, i

En sådan stuga är uppförd of klenare timmer och mindre rymlig, än den före- j

nämnda, men ocfcsä vida mindre befolkad; allt både fyrfot* oeh tvåfota, med i

undantag af huskatten och vallhunden af vanlig låitgnosig, korthärig oeh ma- t

ger finsk raoe, är utförvisadt: blott syrsorna liar man ej kunnat utestänga, oj ;

heller generar man sig för dem. Större beqvämlighet rader i bohags tingen; 5

en ocli annan stol täflar med de langa bänkarna, hvilkns öfra ända fordom ;

utgjorde högsätet; de vanligen dubbla sängarna liafva forbängen; ett väggur» ;

jemna knäppning afmäter tiden. Fiir öfrigt varierar byguadssättet; nästan {

alttid har den nämnda stugan en kammare, som frän don liar sin enda ingång 1

och delar med förstugan bredden af huset. Stundom går tvärs genom detta J

*



en gäng ined, i halfvor delade dörrar i båda ändarna, oeh på hvardera sidan J

om den finner man en sfuga saint en eller två kamrar med dörrar ät gången. ;

Uthusen blifva rymligare oeh mångfaldigare; det troligen af Svenskaruc läna- J

de loftet, med dess egendomliga utbyggnad ät g8 ritssidan, (Sr ej saknas of- i

vanuppå visthuset. Så antar Finnens boning efterhand ett ljusare, be«nämare ;

utseende oeh uppnår sin största prydlighet närmare v ostkusten af landet, i ;

synnerhet i Österbotten, Täljyian gör här sitt bästa att gift a redan utsidan t

ett jemnt och reguliert utseende. Huset inrymmer stundom tvenne våningar, j

*



men vanligast en, med stuga och tvenne kamrar, tili hvilka ofta kommer en ;
tredje med ingång frän farstun. Fönstren Bro höga oeli ljusa, men dragfulla; S
storleken nf deras rutor utmärker ofta gårdens rikedom, Eldstaden i stugan 5
är en öppen spis af tagel | kamrarna liafva hvillimmade kakelugnar. De flesta ä
möbler äro målade, mest röda oeh blåa, endast det massiva matbordet bibe- ;
håller längst *111 tvetydiga oakuldsfarg, åtminstone på den sidan inan begag- ’
nar vid bakning. Sirater och k »listiga utskärningar äro anbragta pä stolarna J
ocli skåpen, vägguret stoltiserar i ett ansenligt faderal med ägarens namn j
främst pä dörren, sängarnas forhäugen röja en viss lyx, som icke illa harmo- ;
nierar med de bjerta hemväfda ylleryorna. Finnen pä slättbygden är ej utan 2
Bin lilla svaghet for det lysande; deu röjer sig 1 de usla, men i bjerta färger ;

é

* "■ - - » (*

*



•) Emellertid ser man ej aiillin, att föintcrua komma i åtanka förr än man tänker ;
på att förbättra huset. Illa bygda kojor m#d stara ljusa fönster äro t. ex. i ;
Wilmrg» län ingen sällsynthet. ;

prunkande målningar, som finnas klistrade pä hans vägg, samt I <le brokiga
färger, hvarmed han utstyr både sina husgeräd och sina statsåkdon; den gär
vid veatkusten så långt, att han understundom låter hvitrappa sitt hus eller
måla det med gul oljefärg. Sanningen till heder bär erkännas, att de
präktigaste bondgårdar icke alllid äro de renligaste; men dagern, som fritt
inströmmar, rummens luftiga byggnad och kryddgärdstäppan under fönstret med sina
ärter- och kålsängar — tobaken är förvisad ,,nav*lan (akana,,, bakom
ladugården — giira ett behagligt Intryck p8 don resande. Så långt kan
slättin-byggarei», skogarues ursprunglige Sbo, gä i sin kärlek för en fri synkrets, att
han gerna hugger bort de enstaka träd, som ännu qvarstå invid hans gård och
glades mera åt utsigten öfver en böljande rågåker och ett frodigt potatéilaml,
än St den naturliga trädgärd, mm hvarje vår uppgpirar kritig hans täppa, men
som han läler boskapen atlöfva i dess begynnelse.

Finnen bygger gerna sin gärd på enstaka kullar, der han ser vida bort
öfver sjö och land. Likväl är det sannolikt, att han fordom, likasom au,
understundom bott tillsamman 1 stora byar, hvilka främlingarna hedrat med namn
af städer*). Det inhemska ordet pitäjä, som nu betecknar kyrksocken, hade
viil fordom cn annan betydelse: en förening af ficre gärdar eller byar. En
sådan förening, ovisst hurudan, betecknade också del gamla k i hlakun t a, som
nu brukas 0111 härad, oeh k er ä ja, soin utrycker sednare tiders af Svenskame
införda ting, betydde sannolikt dessa kihlaktmnals folkförsamlingar. Om man
med Sa tak un t a fordom förstått en än vidsträcktare folk- eller
land-afdcl-ning, är oafgjordi. Al karelska sidan träffar man af ålder slägtnamn hos
allmogen, — tvärtemot den annars brukliga seden att till sitt förnamn fuga
gårdens nainri, der man bor — och man gissar, att dessa slägtnamn äro
qvarlef-vor af dc fordom gemensama namnen pä större familjeförbund **). Längre
kom nio ej Finnarne i sina forsla bafndomssteg på den politiska banan, livat!
man förtäljer om finska konungar, hör till sagorna frän en tid, då kon-ungt

*) TaSSjitiand tör vara den provins, som äger (le tätast byggda byar. Ännu föc
fi är sedan hörde resande, sorti passprade e:I af de stora byarna i Ohrivesi
“ioc-ken, ordentliga brandvakter kringvandra nattetid, sjungande på löjligt rådbråkad
svenska del vanliga; „Gods nådiga milda alfsmäktiga baud bevare vår stad
för eld och brand. „

*?) Diana mening hyser Cajan, ..Suomcn Historia,, D. I, s. 48,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free