Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Finska Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
->(•> 45
Det onda var i Finnene ögon icke elt begrepp, Utan elt lefvande or- j
ganiskt väsende i tjenst lisa mörka makter. hvilkas lömska Illbragder det ut- !
förde, såsom ott legoJyon fullgör siu husbondes uppdrag. Genom alt uttåga 5
doss ursprung (synly) och säluuda blotta dess afrikyvärdä {reatall, blir trull- 5
kailen (tletäjä, vetaren, loihtia, skaparen, lumoja, tjusa ren m. m.) det •
onda öfvermäktig och befaller det derpii i trollsångens sednare del {sana t) ;
jped stränga ord att aflägsua sig och icke föi-gäfVes gpjerna mot ett så mält- \
tigt väsende, bom han är. Derundcr har nu lians haiiu öfver alt nietiulskan I ;
all sin storhet skall vara ,asalt för det ondas lömska anfall bragt trollkarlen \
tiloni sig, oeh lian faller i denna märkvärdiga magnetiska dvala, hviiken före- J
kommer hos flera vilda folkslag o« i» af Fimieli kallas o 1 j a h a I (i o is s aa n, \
vara bos sin skyddsande, äfveu knolla, bortdö. Ej eld, ej jern, ej v.Md \
förmK pä honom göra intryck dB; lians själ tros vara flydd till aflägsua orter, 5
för att taga kunskap ora hemliga ting, oeli frän de förvridna läpparna ljuda ;
obegripliga ord. De gamla runorna, i hvilka trolldomen alllid framträder med J
gudamajeslät, omtala ieke detta sinnliga medel, men desto allmännare blef ;
det sedan, och man försatte sig deri genom konstigt stegrad enthuslasm.
Finska. trolldomens egenhet att framställa menniskans Bfvermakt öfver *
onda väsenden gjorde den tidigt till läkarekonst, och dervid har den fiir I
det mesiti »Éadnat. Nägongång alias illasinnade att irolla sjukdom pii sina \
ovänner ; hvarföre skulle man ej kunna frammana samma viisende, som inan f
tror sig kunna med ord förjaga? Slulna sakers tillrättaska(Tande bedrifves ock $
af kunnige loihttet, lycka trollas öfver åker och ladughrd, spådom idkas pä J
fullt allvar i briänvln eller kaffe; men mesta bäde vinst och heder ger ajnkdo- )
mars besvärjande. Konsten ölVas af man och qvluna, samt hSfles hemlig och f
gHr inom vissa familjer i nrf. Bortläras trollrunorna ät andra, sä nteleihnar J
inan obemärkt (re ord, dä hela ruuans kraft blir pä den främtnaiide handen %
ingen. Först mäsle noga nlredas, huruvida det onda är j u m a I a n fa Uti, :
ont a t au ti, eu egen af högre makter utsänd krämpa, eller paneuta fautt, \
eu genom ovänners stämplingar prisafl sjukdom. I förra fallet är all menskllg j
konst förgäfves. Elt panenla lauli deremot besvärjes medelst Intvnf. läs- l
, ningarna, hvilkas liufvuddelar synly och sa na t nämndes. Vid smärtsama \
sjukdomar läsas klpusanat, smärteorden, medelst hgjjjka plågorna förvisades {
till KSparnori, smärtornas berg; ty „steneu gräter ej för smärla, berget \
klagar ej i plägar,,, säger sångaren medlidsamt. Stundom tilläggas alku- ;
sa na t, begynnelseord, oeh i högsta nödfall b ii t ä-s aii a f, nödorden, hvilka
under -mystiska tillmlelscr, med vild hänryckning och botande åtbörder
utsagda, måste vara af cn skakande effekt. Lönnrot meddelar af dem cn sä
lydande öfverältliiSiJg t „fasta borgar med deras borggårdar rördes fordom,
sjöarna skakades ocb kopparbergen skllfde, när Guds stuud nalkades, Herrens
timma var förhanden. Skall du, oplkallade, icke röras, du stygga ej
l,ort,vika! Nu är tiden att den opåkallade gästen rör sig, att den stygge begifver
sig pii flykten. Eller vill du röras när man rör dig, borfvlka när du tvingas
att borlrlka? Jag har ramar af björnen, klor af bloddrickaren, af höken har
jag mnnggrenade klor, med hvilka lian griper efter sitt nt Med dem skall
jag krama den stygga oeh (vinga den stygga oförskämda raekan, att upphöra
med slit bilande oeh gnagande och med allt slags plägande.,,
Efter dessa väldiga hotelser följa böner i mildare ton. Mehilalnen (biet)
bedes att flyga öfver nio haf oeh hämta läkemedel ät den sjuka. Gamle
Wäi-nämöinen, „HIla mor jungfru Marta, äLuonnotar, Päivälar, Louhi och andra
anropas oiti hjeip. Kurmelhoden är för resten olika. Mest föres den sjuke
under nattens mörker i eldad badstu. Ljudlös iippnas dörren pä smorda
gäng-’ ’ ia^i väggar, lafve oeh golf äro aorgfSUIgt sopade med qvast af qviatac
från en namnlös äng; 1 golfvot är en pil skicken. Öfver vattnet, badet,
qva-stén nt. in, läsas egua ord; derpä utforskas med yttersta noggrannhet det
ondas ursprung, som, i brist på närmare detalj, sökes i alla fyra elementen».
Viil t. ex. loihtia bota elt brännsär, sä är det ej nog alt han vet elden hafva
förorsakat det onda. Han måste nödvändigt veta hvarifrän oeh huru den
första eld uppkommit. Har nägon skurit sig med eggjern, sä mäste loihtia vela
det allraförsta jernets ursprung. Likasä alla skadedjur, björn, varg, geting
o. s. v., och icke allenast deras ursprung, utau ock deras boningsort,
egenskaper, utseende, förrättningar m. m. Stundom måste man pä kyrkogårdar
eller inue t ky .kun nattetid rädfräga andarne om krämpans synly. Var detta
un tillfyllest utredl, sä besvors sjukdomen att begifva sig bort till den
yttersta nordena bottenlösa kärr; ville han dervid färdas till liäst, sä kunde han
rida pS Iliisis röda vallack med jcrnhofvar och flammande mabn, oeh vägrade
han att förfoga sig, sä hotade man alt klaga för hans föräldrar. Slundom
dryftas de fyra elcmentenm i ett såll öfver deu sjuka, *hb ligger på
badstu-golfvel. Olika sjukdomar kureras olika: utslag t. ex. genom att skära tre
smn lorfvor ur marken. läsa öfver dem, trycka dem på det sjuka stället och,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
