Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Statistiska Uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fighjou pä 45 inrSnnre, hade st t ä derna S BorgS stift ett bland 38. Deremot J
hade i Åbo stift landsförsamlingarna hvar 48:de, men i Borgå stift endast ;
livar Täidra person att försörja som fattighjon, J
Storfurstendöniet Finlands statsförfattning, äfrensom finska folkets ;
fri- och rättigheter, grunda sig på Sveriges rikes lag af ar 17:11,i Regerings- t
formen af är 1772 samt Förenings- och Säkerhetsakten af år 1789, till deras •
fulla kraft stadfaslade genom DD. MM. Kejsar Alexanders manifest af den J
27 Mars 180!) oeh Kejsar Nicolais af den 24 Dee. 182S. De vigtigaste friho- j
ter, en finsk medborgare i följd häraf älnjiler, äro: \
1) till parson: att vara personligen fri, icke få kränkas till lif, ära, j
kropp eller välfärd itan öfverbevisning och laga dom, icke fängslas’ utan på ;
starka skäl, flykt eller ertappande på bar gerning samt att, skyndsamt dömas; ;
2) tilkegendom: att icke beröfvas löst eller fast ulan rausakning och dom; j
3} (ill samvetsfrihet: fri religispsöftting för alla kristna bekännelser, J
dock att evangeliskt lutherska läran är statsreligion*}; 4) till petitions- ;
rätt: att till Kejsaren inlemna underdåniga böneskrifter i offentliga och en- %
skilda angelägenheter, doek endast genom Senaten: 5) till s t a ta t je ns t: att ;
befordras (ill embeten efter förtjenst och skicklighet, icke efter börd och stånd ; ;
att som domare eller annan tjensteman under Öfversfelöjtuanfs grad vara lim- \
nmvibel, d. ä, ej kunna afsättas utan laga dom. ’
Pä land t dagarna representeras Finlands fyra stånd, hvilka hvart y
och ett hafva sina privilegier. Till adelns företrädesrättigheter hör: befri- {
else från personliga utskylder, rättighet att inuehafva allodialgods, att dömas %
u 5
endast af högre domstol och att representera sina ätterpa lami idagen inedelst ;
caput fainilise. 1’r es t sa t ä n d e t äger skattefri besittningsrätt af sina bo- \
stallen, befrielse frän flera utskylder, lätt att välja pä förslag (ill biskop’samt %
att, en frän hvart prosten, representera slåndet vid Iandtdageu. Borgar e- ;
ståndet är försäkradt om fri konkurrens, med upphäfvande af alla mouopo- 5
ler, sant har rättighet att föreslä sina borgmästare, välja rådmän och lägre S
municipalljenstemän, taxeras af egna ståndsmedlemmar, förvalta sina stads- j
’ *
*) Sedan 1741 åtnjuta reformerte lika rättigheter som Intherancrne ; sedan 1S27 få ;
Finska medborgare af grekiska läran bekläda embeten i landet. Lutheran, mm ;
affaller från sin tro, förlorar sina borgerliga rättigheter och land.iförrisea, Barn %
af bkndadt äktenskap döpas till fadreus tro. 5
kassor och skicka deputerade till landtdagen, Bondea ti nie t har rättighet
att fritt kringföra och försälja sina produkter, äfven niom Finlands gränser
och med egna fartyg. Den finska bauden, betalar lagligen bestämda utlagor,
hvilka ej kunna utan ständernas samtycke ökas; sin jord besitter hau med
full ägande rätt, såvida hau ej är krono- eller frälsebonde; men äfven t dessa
fall kau han friköpa siu jord. — Den del af Finlands befolkning, som
:cke‘räk-nas till ii ägo t dera af de fyra stånden, representeras icko heller pä Iandtdageu.
Såvida Storfura teadSmet Finland är en oskiljaktig del of Ryska Riket,
äro de för ihronfoljden. Kejsarens myndighetsålder och förmyndareregeringen
i Ryssland gällande lagar äfven för Finland bindande. Den monark, som
bestiger Rysslands thron, är i samma ögonblick Storfurste af Finland. Med
undantag af dessa Regenten personligen rörande grundlagar, framstår Finlands
statsförfattning säsom eu egen, inom sig sluten organism. Att foögsinte
Monarker så betraktat densamma, skönjes ej allenast af förenämnde Kejserliga
manifester *). utan jemväl af det särskilda; manifest, hvarigenom II. M. Kejsar
Kicolal för Finlands invånare tillkännpgnf sin (hronbesligning, livad an ock
finska folket, genom utvalde deputerade, särskildt framburit till Monarken sin
hyllning. Äfven Finlands förvaltning ur till alla delar skild frän Rysslands
samt bestämd medelst egna af Monarken stadfästade lagar.
Såsom Storfurste af Finland utöfvar Kejsaren högsta verkställande
makten eamtl ekonomiska oeh administrativa mil äfven den högsta lagstiftande ;
Honom underställas alla domar i lifssak; Han utöfvar benädniugsrätt,
utnämner till embeten och värdigheter, sammankallar Sländerna och förelägger dem
de ärender, öfver hvilka lian vill inhämta deras utlåtande. Intet Ständernas
beslut erhåller utan Kejsarens stadfästelse laga kraft. Frågor, som röra
förändring af Grundlagarna, af allmänt s lat sborgerliga eller vissa stånd
tillkommande rättigheter, antagandet af ny: civil- eller krlminnllng, påläggandet af
nya utlagor och förändringar rörande uÉskrifning till krigsijeust öfverlemuas
af Kejsaren till Ständernas bepröfvande, och kunna grundlagar eller
privilegier endast dä förändras, när at|a fyra stånden äro eniga oeh deras beslut af
Kejsaren stadfästas. Tre stånds samstämmighet afgör, med,Kejserlig sanktion,
Finnas citerade i "Statistisk Teckning af Storfurrtendömet Finland" af G:. Rein,
ur b vilket korta, nieu upplysande arbete det mesta af livad här nitnmei om
Finlands statsförfattning är låuadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
