Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geografiskt ypperligt valdes Åbos läge aom Finlands svenska
hufvnd-stail. Frän Östersjövinkeln af den finska, triangeln är Aland likasom tvärt
af-skoret och midt nppå linien of denna afskärning, sträckande tusen Bars, tusen
klippors inbjudande ocli trogna famn mot Sverige, är Åbo beläget. Slog för
steg säker om fotfäste, limlc svenskheten blott den smala ränniln af Alanda
Iiaf att öfverstiga, för att frän Åbo utbreda sig; öfver Finland. Sii blef denna
stad utgångspunkten för alla verdsliga och andliga inflytanden vesterifrän, oeh
dess läge försäkrar den derjemte fortfarande om rangen af Finlands forsla
handelsstad.
Åbo stads historia är frän 1157 till 1827 Finlands. Vuxet under skygd
af svenska vapen, härjadt mångfaldiga gänger af vilda fiender, blomstrande
och tidtals lysande i återskenet af den romerska hierarkin, nedtryckt af cn
afundsam ekonomisk lagstiftning, åter glänsande af vetenskapens första
gryning i landet, skadeplats för tb mänga IijeMebragder, sä mänga lidanden,
uppoffringar, patriotiska foretag, ädelt nit och grumliga beräkningar, äger Åbo 1
Smått samma minnen som Finland i stort, cn tafla af starka skuggor, tnen ock,
just derföre, af deslo mer framstående dagrar. Stadens npphof var ett svenskt
fäste, Åbo slott, anlagd!, vid Aurajokis mynning, sannolik!, ehuru icke säkert,
redan vid första svenska eröfringeu 1157. Slot tet skulle betvinga landet, men
dess makt räckte blott fä mil omkring, fiender siröfvade. tätt under dess
porlar, handeln fick ej ro, oeh de några kojor, soin efterhand uppslodo pä
flodstränderna närmast slottet, lades i aska af ett ryskt ströfparti 1108, Under
lida 1200talet, som förgick under en nästan oupphörlig strid mellan
kristendom och liedendom, svenskhet och finskhet, kom staden ieke till nägon
betydenhet; den nämnes knappt, dess biskopar begrofvos i Käudämäki, och der var
äfven domkyrkan. Men under biskop Magnus I begynte Åbo domkyrka att
byggas oinkr. 123, och när den var färdig är 1300, ditflyttades med pomp och
gtåt den andliga maktens hufvndsate. Det var mäiiäuda fOr tidigt, ty 18 är
derefter föllo Rys*arne öfver släden, uppbrände den ocli plundrade domkyrkan
pä alla dess klenodier. Men svenska väldet i Finland stadgades 1323 genom
Köteborgska freden ocli från denna tid begynner Åbos hierarkiska och mest
glänsande period, under hvilken staden, genom sin Ilenriksmessa, sina tyska
köpmän, sitt slott, sin kathedralskela och framför allt sin domkyrka, var en af
de berömdaste i hela norden. Stora folkmassor sammanslrömade hit, lockade
af varubytet oeli aflateu, Åbo blef derigenom cn rik stad, oeh pä 1400talet
i fanrioa här köpmän, som till domkyrkan testamenterade stora land (egendomar,
i stenhus och andra kosteliga håfvor i fast oeh löst. Gudstjemsten firades med
J utomordentlig prakt, isynnerhet under de mäktigo kyrkofiirsiarne Hemming
I (y 1367, kanoniserad 1514), Magnus 11 {- 1452) oeli Magnus III (y 1500)
5 (se längre fram om domkyrkan) — en herrligliet, dömd att förblekna, när en
; nyare tids dager trängde obruten genom de fordom målade rutorna af Åbo
3 domkyrka oeli de väldige prelaterne i stillhet multnade bort dernere i sten-
j hvalfven. Åbo hade sedan 1293 äfven ett dnmiaikancrkloster, det äldsta i Fin-
* o
; land och hvars minne sedan qvarlefde i namnet pä en stadsdel. S:t Henriks
3 källare var väl försedd, åtminstone med hembrygdt Öl, och livarftire icke äfven
; med vin? Sådant förstod» nog Tyskarno alt infora från deras land, oeh de
i voro den (iden de rikaste köpmän i Åbo, hvars borgmästare och rad för det
S mesta valdes bland dem. Sedan biskop Hemming* lid (1351) fanns vid
doin-; kyrkan étt bibliotiiek i theologi och lagfarenhet,, säkert icke vidlyftigt, men
% dyrbart pä den tiden, oeh sedan 1,355 en skola. Ja 1440 under den store
Miig-; nus inrättades i Åbo tiliochmed ett la/.arctt. men det hade ieke länge bestånd,
j Mynt slogos här ock vid flera tillfällen, och sedan 1435 hade konung Eriks
| landsrätt bär sina sammanträden. Korleligeu, cbnru man hvarksn om stadens
| folkmängd eller välstånd liar några detaljerade underrättelser, finner man af
: allt, att Åbo under 13 och 14Ö0talen var för sin tid mäktigt och rikt — den
i enda punkt i den finska norden, hvarest den germauiska medeltiden, med dess
| feudala och hierarkiska stät, upplefdo i nägon glans och fick rådrum att
ut-» bilda sig efter sitt lynne.
g Öfvergängen frän medeltiden och katholicismen till nyare tiden och re-
% formationen skedde i Äbo under gruliiga allmänna olyckor, hvilka, likasom
S genom en försynens skickelse, syntes vilja bereda det nya rum, genom att
; nndatirödja ända till spären af det gamla. Man vore frestad att tro nägon
; mäktig finsk tietäjä, af hat till detta kristendomens stamhåll i landet, liafva
S förbannat Åbo alltifrån dess grundläggning till lågornas ständiga rof, knappt
\ äter uppståndet nr askan, innan det ånyo sjunkit tillsamman i glöd och grus
; — så täta oeh förhärjande liafva i denna stad eldsvådorna varit. Året 1198
j är nämndt. År 1125 nedbrann hela staden oeh 1429 åter den knappt nybygda
; östra delen, jemte kyrka» och klostret. Än lefde denna olycka i friskt minm*,
t då 1459 åter hela staden lades i aska; 1473 brann en del deraf; 15*22
ned-% brann det sista kalholska Äbo, under fejden mellan Erik Fleming oeh den be».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
