Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Lokala Detaljer - 8. Qvidja - 9. Skjulö Hospital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man knappt förmoda, »it hälften af socknen Ullförene lydt under Flemlngskn 5
Qvidja, del gamla Flemingska sfaingodset, ulgör aunu i dag deu %
största egendom i nejden. Derunder lyder hela Lemlax ön och eu del af i
Ål ii n; utom gärden, räknas dit 32 frälsehemman om tillsammans 25J mantal, j
Dessa hcnimon innell# (Vas uu af landböuder pii lifstid, hvilka skatta till går- ;
den oeli görä dagsverken, i
Bedan Joachim Fleming, ståthållare i Åbo 1405, skref sig .,Herre (ill ;
Qvidja. „ Halls son, den berömtlo etoramiralen och bondplågaren Erik Fle- g
ining, KoBting Gustaf I:s yppersta nian Ocli den rikaste herre 1 Finland pä j
6in lid, \ar pä Qvidja bade född och död (1548), Honom följde bana än större
cch mäktigare son, Konung Sigismuuds trogna stöd, den Kraftfulle oeh
grymme Riksnurrskeii Clas Fleming, död J5Ö7. Båda ligga begrafna i Pargas
kyrka; åtminstone vet inan det med säkerhet om Erik Fleming, hvara
graf-sten ännu är der tillfinnande, ehuru föga lämpligt placerad på goifve’ vid
stora ingången. Ilaru Qvidja kommit ur Flemingarnes hand, är icke tillfyllest
||ndt; men omkring är 1678 befinnes det hafva lillhSrt Öfvcrsle Carl Falkon- J
herg, 1744 Friherrinnan Wreite, IWf vice Landshöfdingen Baron CarV Johan g
.Cieulz, 1780 Apoihékaren Lars von Mell. Dess nuvarande ägarinna är cnke- %
Irn Fapleuskan Piylz. S
Qvidja gärd, omgifven af sin täta lummiga trädgård, har ett älder- 5
(Somligt utseende; man erinrar sig vid förslå ögonkastet att man här star pä 5
historisk grund. På en höjd invid gården slär clt mindre gråstensslotf ännu ;
esUdadt q var. Sannolikt har det fordom varit föreedt med kanoner, ett värn S
i de oroliga tiderna vid slutet af 1600 oeh början af ifeOO (alen. Ilil, säger 5
liadilionen. drog Konung Carl IX med sin här, Made slottet och intog diet. 5
hvad f n konung da gjorde, det göra au — råttorna, iy det gamla slottet bar J
redan länge tjenstgjort som spanmålsmagasin.
9. Skjulö Hospital[1]
Under 1500 oeh början af 1600 talen hemsöktes Sverige och Finland af j
en förfärlig sjukdom, en art spelckka, kallad Elfkarlebysjnkan (elephantiasisj. J
Dc deraf angripne fingo öfver sin kropp ett högst vidrigt oeh slinkande
utslag, soin med intet medel botas kunde. Oeh dä denna grymma åkomma
tillika var smiltosam for alla, soin korrimo i beröring med de sjuke, hlefvo
dessa af alla afskydde, oeh framsläpade, utstötta frän menskligheten, ett uselt
lif i enslighet.
Den store Oiistaf II Adolfs mcnniskoälskande lijeria varkunnado sig
öfver dc utan vård leinnade och af alla »skjutne speteiske. Genom öppet
patent af den 15 Juli 1819 anbefalItes inrättandet af ett hospilal för de af denna
sjukdom angripne pä Skjälö af 3Vagu socken i Åbo skärgård. Här fingo de, ’
sm icke bol för sin plåga, doek nödiga model till lilVets bergning nch trösten
af umgänge med sina lika vanlottade likar. Undertiden hände sig likväl,
genom försynens nåd, att Eifkarlebysjukaii efterhand började af: a ca i landet
och blef allt sällsyntare, sä alt vid slulet af IGOOtalet ganska få voro
der-nied behäftade, och delta aflagande fortfor sedan allt vidare, så alt i
sed-nare tider sjukdomen är, om icke totalt försvunnen, dock högst sällsynt. PS
Skjälö hospilal blef nu ium för andia eländets offer, och man begynte der
klaga icke allenast obotlige sjuke af flera slag, äfven dårar, utan oek
krymplingar och fattige, som annorstädes ieke fingo sin bergning. År 1771 slogns
ock, af sådan grund, till Skjälö de publika fonder, som tillförene varit
anslagno till A bo fatligluis. Tillståndet var icke deslomindre bedröfligt nog;
der saknades läk are värd, ocli vistelsen bland dårar var för fattige och sjuke,
som bibehållit forståndets bruk. hemsk och nedslående.
Vid (illlaganile befolkning — alt icke fala om andra orsaker — tilllog i
landet dårarnes antal, och Skjälö hospital blef nu, jemle Kronoby, uteslutande
en tillflyktsort för sinnessjuke. Sedan allmiinna dårhuset i Helsingfors blifvit
inrättadt ocli Kronoby hospital i följd deraf upphäfdt, hesfännles Skjälö,
genom nådig förordning af den 4 Februari 1810, till förvaringsplats för sådane
dårar, om hvilkas återställande Jill förståndet man icke mera har något hopp.
En läkare är af sådan orsak här Icke anställd; men cn prost för dårarnes
andliga och cn syssloman för deras lekamliga behof hafva närmaste vården
om hospitalet. Dellas nuvarande bvgnader äro uppförda 180-2 ocli beräknade
att inrymma 40 sjuke; men nybygnad pågår som bast, efter hvars fulländande
hospitalet kan lemna vård ät 60 olycklige. År 1848 vårdades i detsamma 63,
af hvilka 12 under året afledo, och hela underhållskostnaden, spanmäl inbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
