Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Åland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid flera sädnn» ord, som börja med en vokal. Sålunda blir härlig = ärlig $
och ärlig - härlig (lierriig). Likväl är detla i samtal mindre hörbart. S
"Fast’in sir’ä, kaun’in jävast (oftast) ha svart till troa”, säger man i Föglij, i
ÅiBnningen är i allmänhet fridsam, häftig, händig, tjenstvillig, spräksam oeh 5
modig. Hafvet, med hvilket han dagligen brottas, har af honom gjort en för-
-träffélig sjuman:. För vällefnad, t, o. m. lys, har han mycken böjelse och bor ;
i stora rymliga hus, förutom i Kumlinge oeh Föglö, som lida nästan totat j
brist på skog, Helsotillsiindct är meiindels godt; sedan 1697 har ingen sva- j
rare farsot här varit gängse. Ifrän 1748 till 1843 hafva endasl S) är visat J
flera döda än födda; 1809 var dock dödligheten särdeles stor. Frossor äro på J
Aland de allmännaste och svåraste sjukdomar. i
Åland har titel af grefskap ocli för som sådant i vapnet en elg med ring J
om halsen i blålt fält. Dess ännu brukliga häradssigill föreställer Konung j
Olof den helige uti sittande ställning med! krona, bila oeh liksäpple. Omskrif- ’
ten är S. Beati: Ulawa de St aoss arswio, hvilket sista ord man med j
eller utan skäl velat förklara såsom eu omkastning af boksläfverua vid det J
äldsta sigillets omgörande, hvaraf följer, att ordet bör läsas: Sotazarswioi i
ri. v. s. det svenska Solaskär, eller ock Sotaskärsvik. Om uppkomsten af ;
namnet Åland flimas en mängd besynnerliga gissningar, h varom mera nedan- i
före. Dess äldsta inbyggare voro sannolikt Lappar; desse utträngdes af Fin- j
narne ocli desse äter af Svcuskarnc. Messenlus, som ej var sa nogräknad |
med den historiska sanningen, påstår att Åtand i forntiden varit styrdt af egna j
konungar; möjligt att vikingar och a. k. näskoiiungar der haft sitt tillhåll. j
Bet enda man ined säkerhet vet, är att Åland i 14:de seklet hörde till Åbo %
stift ocli Finlands lagman sd ii me. Särskilde fogdar, liöfvidsmäu oeh ståthållare »
styrde landet, tills det hr 1634 gjordas 1511 elt fögderi under Åtm län. Tid 5
efter annan innehades Åland i förläuiug af Hertig Waldemar (1315), Bo S
Jonson (1388), Carl Knutson (1440), Erik Johanson Wase (1199), Hertig ;
Johan (1656), Enkedrettningen Catharina Stenbock (1569), som ofta vistades ;
pä delta sitt lifgeding: oeh medan hon ännu lefde, af Hertig Johan d. y. ;
(15S0), Sedan återfick drottningen denna provins och öfverlemnade den är 160(3 ;
till Carl IX i utbyte mot Drottningholm. Sednare (1680) erhöll äfven Drott- ;
ning Ulrika Eleonora den äldre Aland till lifgeding, men hon alled utan att 5
tillträda detsamma. Som Ålanda äldste styresman nämnas i äldre tider “JacohiS J
Eiaetor Alandiie!‘ är 1322. Eficr honom och inlill 1634 uppräknar Radloff en S
mängd riddare oeh andre förnämlige män, hvilka för det mesta residerade pä
Kestclhnlm och i dessa annaler omlalas. Bland andra Ålands märkeliga öden
anmärkas följande. Under det. ryk bara Korftaget är 151)7 angreps den
återtagande finska hären vid Åland af Joachim Scheel, som af densamma tog
300 fängar, hvilka blefvo obarmhertigt medfarna; som man pastBr, dels
dränkta, dels ställda till skottaflor för knektarne! gevär. Det var medan Hertig
Carls flotta läg vid Fiisö i åländska skärgärden, som Sigismunds utskickad®
sökte öfvertala densamma lill nflall, hvilket dock ej lyckades bättre, än alt
två af sändebuden blefvo fängslade förde till Sverige och det tredje, Kapten
Wilhelm de Vyk, arkebuserades med 33 skott. Ar 1671 den 31 Augusti
omtalas här etl kungligt besök. Konung Carl XI med sin drottning,
prinsessorna och cn del af hofvet reste lill Åland på clgjagt; hans majestät fällde
med egen hand cn elg, som strax stupade, och d. 8 Sep t. reste de höga
gästerne tillbaka till Stockholm. Af 1697 ocli !)8 ärs svåra hungersnöd hade
äfven Åland sin känning, c-huru mindre än öfriga delen af landet, Under
stora ofroden saites redan är 1710 kyrkorna* egendom i säkerhet, men först
1711 i Juli anlände Ryssarne med 85 galerer, landstego, härjade byarne och
bortförde de invånare som icke flytt öfver til! Sverige, hvilket dock mesta
delen gjort. Strax derefter flydde alla ännu qvarblefne öfver Ålands haf, oeh
denna “flykt41 begagnades sedan liiuge af allmogen som epok för
tideräkningen, Frän denna tid till 1722 stod Åland öde ocli begagnades dernnder som
stödjepunkt för ryska flottan, som härjade svenska kusterna. År 1718
begyn-tes fredsunderhandlingarna i l.öfti by af Wårdö kapell. Czar Deter, som
innehade orten, lät der uppföra stora Irädbyggnader för sändebudens
bekvämlighet; de svenska bodde i södra, de ryska i norra flygeln, och ståtliga voro
geueralitetets salar. Numera finnas af dessa byggnader inga spär, likasä
litet som af de der förda underhandlingar. Som bekant, var freden sä godt
som afgjord, oeh pä vida förmånligare vilkor, än den sedan blef i Nystad;
men konungens död och den snillrike Görty,’ arresterande gjorde allt em intet.
I Oktober 1719 upphörde fredsäammankomsten på Löfö. Efter freden begynte
Ålänningarne småningom återvända om våren 1722. Landet, som under 8 ärs
tid ej sett plog eller Ha, var så förvildadt, att vid iörsta gudsljenstcn i
Saltviks kyrka cn orrhöna med sina i kyrkan kläckta ungar skal! hafva
framkommit pä gången. 174® i September mäste Åland för andra gängen erkänna
ryska öfverväldet, men befriades om våren 1743 af trupper från Sverige. Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
