- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
118

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Åland - Lokala Detaljer - 18. Kastelholm - 19. Sunds Kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lokala Detaljer.


18. Kastelholm.


Invid en vik af saltsjön, tre åttondedela mil från Sunds hyrka, ligger den
gamla kungsgården Kastelholm, som fordom utgjorde läntagarnes förnämsta
besittning på Åland, men sedan sköttes af konungens fogdar och slutligen
utarrenderades. På dess ägor resa sig ännu ruinerna af Kastelholms slott,
anlagdt på en udde oeh utan tvifvel fordom kringflutet, ehuru numera endast
södra oeh vestra sidorna sköljas af hafsvågorna. Hvem dess anläggare varit,
är outredt; man gissar utan synnerlig grund på Birger Jarl. Fordom var det
väl befäst med tvenne borggårdar; den yttre är 53 alnar lång och 31 alnar
bred samt har på tre sidor varit omgifven af boningsrum, på den fjerde af
en mur med kanonportar åt sjösidan. Inre borggården är 16 alnar lång och
12 alnar bred. Hvaraf allt synes att slottet på sin tid varit ganska stort.

Också har det i äldre tider spelat en betydande roll och flera gånger
varit belägradt. År 1419 innehades Kastelholm i förläning af Bengt Pogvisch
(Pogevitsch, Pouviak; namnet skrifves olika), som förde i skölden en löpande
varg. Efter hana död innehades slottet af hans enka Uda eller Ida af
slägten Köningsmark och deras son Otto Pogvisch, som mente sig vara lika god
som tre". ”Men,” tillägger rimkrönikan, ”såsnart han såg finska hären antåga
(under Johan Folkeaon, ditskickad af Erik Puke år 1431) räddes han och
bad dem för Guds skull unna sig lefva, han ville dem gerna slottet gifva.”
Hvilket ock skedde. Erik Puke innehade slottet till 1437, hvarefter den
berömde Hana Kröpelin tillöste sig Kastelholm för 1000 gyllen. Efter hans död
år 1440 togs slottet i besittning af dåvarande riksföreståndaren Carl Knutson.
Nägot sednare (1466) nämnes den genom Wiborgska smällen ryktbare
Knut Posse som höfvidsman pä Kastelholm. År 1507, tisdagen efter
jacobsmässodagen, uppbrändea slottet af Danskarne under fejden mellan Svante Sture
oeh konung Hans. År 1510 intogs slottet för andra gången af Danskarne,
som behöllo det till 1521, då Gustaf Wasa ditsände Hemming von Brockenhus
med en här att belägra det. Kung Christierns befälhafvare hetta Lyder
Frisman, oeh båda dessa tappre riddare beslöto att genom envig afgöra slottets
öde. Dag utaattes och Lyder infann sig tidigt på stället. Hemming, osäker
om sin fiendes uppriktighet, uppställde sitt manskap i slagordning, anbefallde
dem vara noga på sin vakt och gaf den en ny anförare, ifall han skulle stupa.
Vid det de rände tillsamman, sade Lyder; "Jag strider för alla fruar och
jungfrur i Danmark.” ”Och jag,” svarade Hemming, ”strider för min herre
Gustaf Erikson.” Som Hemming anat, föll han genast af hästen och blef
upphämtad till slottet. Strax angrep Lyder hans manskap, men som de voro
beredde, nödgades han med förlust draga sig tillbaka, och kort derefter föll
slottet i Svenskarnes våld.

År 1571 i Juli månad fördes den afsatte konung Erik XIV från Åbo
slott till Kastelholm, men redan om hösten samma år flyttades han till
Gripsholm. 1599 vid början af året intogs slottet af konung Sigismunds anhängare
och Salomon Ille sattes der till kommendant. Om hösten skickades Joachim
Scheel af hertig Carl att återtaga detta fäste; Ille måste gifva sig på nåd
och onåd och blef jemte 6 andra fångar halshuggen. Det berättas, att Ille,
der han satt med sina kämpar kring bordet i borgsalen, blifvit öfverrumplad af
fienden, dervid första kulan trängde in i salen; och ännu för 60 år sedan
förvarades samma kula i Lappböle by.

Eldsvådor och fiendtlig sköfling hafva lagt slottet i ruiner; åren 1644,
1745 oeh 1771 afbrunno der trädbygnaderna. Sannolikt har det lemnats att
förfalla, sedan ståthållareskapet förflyttades. Numera är Kästelholms slott
en alltmera förfallande ruin, som snart skall sammanstörta till en grushög,
derest icke någon välvillig omsorg hejdar dess fall. Murarna äro bevuxna
med den i Finland sällsynta sorbus hybrida; kajor och skator bygga sina
nästen i den åldriga bostad, der så många stolta höfdingar fordom kämpat
och druckit. På sydöstra sidan finnas lemningar af ett torn; vestra delen är
inredd till kronomagasin för Åland; allt del öfriga stlår öde.
19. Sunds Kyrka.


Denna den största af alla kyrkor på Åland håller 80 alnar i längd och
25 i bredd samt är invigd lill Johannes Döparens ära. Fyra pelare af
sandsten stödja hvalfven. Tornet har drottning Catharina Stenbock låtit bygga,
och hon skänkte dertill en klocka, som begagnades till år 1678, då kyrkan d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free