Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Finlands mänga mäktiga vattendrag, som industrin tillfyllest uppskattat,
är den outtömliga källan till en rörelse ännu mångfaldt större än den
nuvarande. Hit strömma frän när och fjerran otaliga bålar och jakter,
hvil-ka här omsätta sina produkter och kringsprida, jemte stadens varor, äfven
stadens lilla lyx och öfriga inflytanden, Omgifvet af de skönaste nejder, pä
engäng afliigaet genom distanserna frän en närmare beröring med främmande
elementer och likväl nära nog genom sjökommunikationerna, bär Tammerfors
den genuina prägeln af en rent finsk stad, icke som skulle det representera ett
stelt fasthållande af det gamla, utan tvärtom jast genom sitt friska
framskridande och genom att förarbeta samt med folklynnet införlifva en nyare lids
verksamhet. Dess betydenhet som fristad är ännu icke fullt uppskattad, men
torde blifva det en dag-, när jernvägar fortsätta sjöarnas farleder ända ned
lill kusterna. Säkert är ieke heller det en tillfällighet, att nejderna kring 5
Tammerfors äro att anse som centrum för den ves Ifinska dialekten, d. ä. bi- ’
belfinskan, en omständighet, som antyder ortens centrala läge, icke blott i ma- ’
terielt, men äfven i intellektuell hänseende.
rf
5
IV. Ö f r e Satakunda öfr e d el s härad ufgöres af provinsens norra i
och inre delar sainl omfattar soknarna Ikalis med K an g an p ää, Karvia, ;
Parkana och II ongajoki kapeller, Tavastkyro med Wiljakkala k. ’
samt eu del af Euovesi med Kun kapell. Dessa nejder, glest bebodda, för- ;
utom sjöstränderna, liafva ett tycke af enslighet, som ökas genom den nästan ;
lotala bristen pä andra herrgårdar, Bli presterskapets gästfria boningar. En J
ofanlelig ödemark, den fordom for sina röfvareliistorier och ånnu för sina tio- "
. W ’ ’ Si ^
fjerndels iiäll ocli sin sandiga vig beryktade T ava st mon, utbreder sig’ Öf- %
ver en slor del af Tavastkyro och Ikalis, genoin akäres längre österut af Näsi- ?
järvis fjärdar ni. fl. andra sjöar, men visar sig äter i Kuovcsi oeh Orihvesi ;
med samma karakter af storartad ödslighet. Bag frän dag gör likväl odlin- S
gen allt större inträng pä denna Öken af sand, granil, barrskog oeh ljung; »
det ena nybygget efter det andra aflvingar mon slira skördar, och vinlem ;
igenom däia Björneborgarnes yxor vid roten af Ikalis furor. Midi på mon 2
är den ryktbara K un gskäll an, der ingen resande underlåter att läska sin ;
törst under sommarhettan; Kir. säger man, hvilade för hundra är sedan ko- ;
■ung Adolf Fredrik med sin glänsande svit. Oaser af eu förtjusande grön- g
ska, sådana som del täcka Skansi — ett krigsminne, — omvesla pä ett an- ;
i genärnt sätt med dc bruna ljunghedarna, och cn lialf mil pä sidan om slora
| landsvägen när till den resandes öra det mäktiga bruset af K yr o-fall.
rf
J V. Satakunda härad inom Tävastehus län utgöres af provinsens
ostll-; gaste delar med soknarna Lcmpälä, Kangasala, Öribvesi, delar af
Ruovesi, Birkkala, Wesilaks, största delen af Messubv samt hela Teisko
kapell. Dessa nejder bilda deu östra omgifningen af Nasijärvis slora vattenbasin :
samma rikedom pä sjöar, höjder, dalar och den mest vexlande natur.
Kanga-salas skönhet är nästan elt ordspråk: Kangasala ås, besjungen af Runeberg,
beundrad af hämyckla resande, bjuder iit båda sidor det vidslräekta
färgspelet af blåa sjöar, mörka skogar oeh ljusgröna stränder. Här förenar Ka i v
an-d o kanal den klara älskliga Boine med den i vidslräekta fjärdar förirrade
Längelmänvesi, En annan märkvärdighet af samma slag- är Ii i k al a kanal
mellan Lempäiä och Konbonselkä sjöar ; påbegynt I början af detta sekel fiir
att undvika Kuokkala fors, blef den afbruten af kriget, för att sannolikt aldrig
fortsättas pä samma ställe, ulau förmodligen nägon vers t derifrän vid H n
lans. Men B)kala kanal är icke den enda ofullbordade. I Tamerfors lefver ännu
Iiådmaii Haggren, känd for eft ganska storartadt projekt lill en kanal, hvars
resultat borde blifva cn obehindrad sjökommunikation mellan Tamerfors och
Tavastehns, ocli lill hviiken Hr H., enligt sägen, lofvat anslå en större
pen-nlngesuuima. Att denna plan kommer till utförande, är mindre troligt.
Säker*! är, alt de mänga smala näsen oeh åsarna mellan stora sjöar likasom
inbjuda spaden att lossa elementernas bojor, och alt nya planer, mera beräknade
och lättare alt utföra,, slällas i förbindelse ined deu projekterade nya
jernvä-gen från Helsingfors ät norden.
Kangasala bar en mängd af inbjudande herrgårdar, bland hvilka mä
nämnas Jou Isiniemi (Armfelt), Ljuksial a (Meurman), Frans i la (AminofT),
Wägsjö (Favorin) med dess säg och förträffliga gryncfvarn, Största
egendomen i Lempilä är Lastas (Nyström), Orihvesi har Haga (Bo ism an)
och Säyiiäjoki (Granfelt), oeh sedan man öfver mon, ined dess ödsliga
“Kallenautio11 och dess för sina svåra backar illa beryktade “paha virsta“
konnnit till Huovesi, finner man der mellan de många sjöarna Aminoffska
familjens Pekkala och Liudnäs samt Storminiemi (Enelijelm),
Situationen pä den björkbevuxua backen nära Huovesi kyrka är för sin täckhet
berömd. F.n annan punkt, ryktbar för sina utmordenfct vidsträckta utsigter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
