Finland framstäldt i teckningar / 130 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda - Satakundas Minnen - 3. Lapparne, Birkkarlarne och Kurckeslägten. - 4. Kaivando

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kungens kämpat- vägrade stig deran, ock sjelf satt kungen ledsen och lat öfver :
de sinas klenmod. US ranu honom i hägen att Mathias väl vore ratta mannen j
till ett sädant värf: hvarpå han tillsade Ryssen att fara öfver till Fiuland oeh *
söka samme Maltiias der; tum skulle icke svika. ;

Innan de bada kämparue möttes, läck Mal hi as af kungens budskap veta ;
hvad honom förestod, oeh sannt är, att lijertat klappade högre inom hans inan- ;
liga bröst, ty Ryasen Itade ett mäkta stort ryk lo. Mathias drog derföre lill 5
nordens trollkunniga Lappar; der erfor tan, alt en förtrollning gjorde Potko ;
osärbar oeh blott kunde Iitaks genom besvärjelser, medan mannen sof. Till all %
lycka Minde or-k att Mathias fick läsa öfver sin ovän inånga kraftiga ord, «
medan denne låg i söin’n, oeh nu var förtrollningen bruten- Man ställde alltså g
till en holragäng. I en fjärd af sjön ligger eu liten holme, soin än i dag kal- •
las Kurjen k i vi, oeh här landade kämparae pii utsatt tid i hvar sin lilla
båt. Knappt hsde Mathias satt foten pä land, innan han så kraftigt sparkade
Hyssens bät, att den lossnade från land, for öfver hela sjön med släfven främst
ocli sköt sä upp pä motstående strand. ”Hyi gör du sä der?” frågade Potko.
”Den siioi skall livila här, genmälde Mathias, behöfver ingen båt för
återfärden.” Förgrymmad drog Ryssen sitt svärd och högg Mathias, så att hans
högra ann flög a i ocb han sjelf diguade ned pä ett knä. "Sinä hyppäät
niin-kuiu kurki” (du hoppar som en trana), utropade Potko triumferande. Men
Mathias, som var venatcrhäudt, hoppade opp och sade: "vielä mina lentääkin
taidan" (änmi kan jag flyga) oeh gaf i detsamma sin ovän banesar. För
denna bragd gaf honom kungen det af- Lappar bygda Laukko till skänks med
vidsträckta ägor, hvarpä Mathias antog siu fiendes speord till slägtnamn oeh
kallade sig Kurki, försvenskadt K ur c k. Frän honom härstammar den
berömda slägteu af samina namn.

De gamlo berömde Kurekar till Laukko uidngo med Finlands siste
katfaol-ske biskop Arvid Kurek, hvilken, som bekant, drunknade med alla sina
skatter under flykten till Sverige. En viss Axle eller (Me, hemma från Smaland,
var genom sin ättling Axel Jönsson Kurek Ull Hannula stamfar för de yngre
ICorckarue. En af dessa, president i Åbo liofräu, blef år 1051 friherre till
Lempälä, men iniste sedan detta friherreskap. genom Carl XI;s reduktion, ocli
frän denna tid kan nian räkna Kurckcslägtens förfall.

4. Kaivando[1].

Mallasvesä och Roine, jemle flera med deni förenade vidsträckta
vattendrag, utströmma genom Walkeakoski i Wanajavesi medelst ett 15 fots fall i
tvenne afgatser. ] denna fors, som utgjorde det enda afloppet för ett så stort
vattensystem, voro ieko mindre än 15 qvurunr anlagda och strömfåran
uppdämd tiil endast 7 alnars bredd. Följden var att sjöarnas ytor stego, alt
läg-länrfa ängar i Kangasala, Pelkänä, Hauho oeh Längehnäki totalt uppslukades,
sä att der fordom hölador stått, man slutligen fann ett djup af 3 alnars
vatten. Folket klagade, tnen qvaruarna hade lagliga privilegier. Man gräfde
derföre en 15 alnar bred sidokanal, flyttade eu del qvaniar, sammanslog
andra oeh upprensade forsen, hvarefter de ofvau liggande sjöarnas ytor (Bilo :VA
fol och eu del af vattnets inkräktade oinrädeu återeröfrades.

Samtidigt härmed, Sr 1820, började mau genomgrafva smalaste stället af
den ås, som i Kangasala älskiljer de stora sjöarna Liincelmänvesi oeh Roine.
Åsen var har 200 alnar bred och 43 fot höjd öfver den 5, oeh slutligen ända
lill O’/, fot lägre liggande Roinis vattennivå. Som en märkvärdighet kan
nämnas, att de stwa sjöarna norrom åsen fordom hade sitt naturliga utlopp genom
Sars a å, men Sr 1004 bröto sig böljorna eu ny väg vid Iharl genom den
s. k. Ill ari ström, hvarigenom sjöarnas vtor dä betydligt föllo och det förra
afloppet blef torrt. Likväl steg vattnet ånyo, (ill följe af 0 i Ihari anlagda
qvaniar med deras fördämningar, som giilvo anledning till nya klagomål. På
samma ställe, der nu gräfniugon företogs, syntes spär af fordna gräfningar,
som man förmodar, frän den tid, när Kathaiina Månsdotter bodde pä Ljniäala,
Åsens jordman bestod af lös rinnande sand, hvarfiire den största foreigtigbet
var af nöden, pä del, att vattnet ej skullo skiira kanalen djupare oeh belasta
de nedre sjöarna med en större vattenmassa, än utloppen föruiädde svälja.
Arbetet vid detta s. k. Kaivandn bedrefs derföre med stot- omsorg under
ledning af Friherre v, Rosenkampff, aktad och älskad för sä mänga utmärkta
verk öfver hela Finland; botten pålades öfverallt oeh doceriugarna revfeterndes
med stenläggning. Bron för allmänna landsvägen var redan uppförd på
träd-| bågar öfver kistor af sten och allt syntes beräknad!: at t väl emot (agn de ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>