- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
133

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda - Lokala Detaljer - 24. Kauttua - 25. Björneborg - 26. Kyrofall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fall af 41 fets höjd på 2000 alnar och bestod i början af en stångjernshammare
med tvenne härdar och 700 skepponda smide. Af Grefve Creutz’ arfvingar
försåldes det till Grosshandlaren 1 Stockholm Paul Timm, hvars sonsons dotter
är gift med brukets nuvarande ägare, Heheimerådet Falck. Vid slutet af stora
ofreden var bruket någon tid i Ryssarnes våld. År 1750 inrättades en
kniphammare, jemte tvenne spikhamrar, samt vidare år 1806 en stångjernsbammare
med 550 skeppunds smide, så att bruket nu årligen tillverkar 1,350 skeppund,
det högsta smide i Finland, utom öfversmide. Sex qvarnar och en såg öka
lifligheten vid Kauttuas strömdrag. Trädgärd och park försköna dess
omgifningar.

Nära bruket ligga tvenne skogbevuxna höjder, Neitynlinna och LiunUvuori, 5
hvarest man (rör sig finna forniemaingar. Ett långt utskjutande stengrund i ;
Pyhäjärvi sjö kallas jältebron (Hiidenkaari). Der har en jätle, förbitirad öf- I
ver kyrkklockornas klang, som ljöd en q väll öfver sjön, begynt att bygga en ;
bro af kullersten, för att på genaste vägen komma ät kyrkan. Men dä liar ;
en qvinna yttrat spefulla ord öfver jättens trasiga kläder, hvilkas brister blifvit J
alltför synbara vid den lutande ställningen under arbetet; jätten har förgrym- ;
raad upphört med brobygnaden och slungat efter qvionan en klippa, som än i {
denna dag utgör ett jordfast råmärke mellan KauMua rusthåll oeh Säkylä ;
socken. För öfrlgt kan mnn om Kaattna läsa följande uti Fredrika Urtimers ;
”Dagbok” sid. 30: "Vid den strand, der jag är född, vid Kauttuas albekran- t
sade strömmar, gick jag som barn ofta ut pä perlfiske, när sommarens hetta ;
hade minskat vattnet. Jag tycket mig ännu känna do klara svala böljorna ;
skölja öfver mina folier: jag lyckor mig se perlmnsslorne, som forsen hopat
här och det i sanden vid de små gröna holmarna. Hela högar af dessa musslor ;
hämtade jag uppä stranden, och när jag fann perlor i dem — hvilken glädje! J
Ofta voro de ofullkomliga, hdlfva och skadade, men stundom fann jag rätt S
sköna. Nu vill jag äter gä ut att fiska perlor, — men t lifvets ströms.”
25. Björneborg.


Utsigtcn är lagen fran nordost. Man scr en af stadens bäst bebyggda *
delar, det prydliga rådhuset oqh den lilla gamla, numera utdömda kyrkan, ;
som snart kommer att ersättas med eu ny kyrka söderom staden, beräknad S
att kosta öfver 46,000 rubel siltvcr. Förbi flyter den mäktiga Kumo med sin ;
rörliga trafik af jakter ocb slupar; hngslupen Sov in to sätter sig i rörelse, för $
att afgå till Räfsö. Strax Invid ät fårjstäUet; här mS nian Väl Be sig före
höst oeh vår, när isen hvarkcn biir eller brister, ty elfven ör bred och
strömmen strid. Läget är eu motsats mot Baumos; föga poesi i naturen, föga
omvexling 1 nejden; deremot lif, rörlighet, vals tänd och energi.
26. Kyrofall.


Satakonda har (vil berömda fotsar, Nokia och Kyrönkoski, bäda
herrliga, doek i olik stil och af olika intryck. Nokia är romantiskt, man kunde
säga schveitziskl, snarare ett djerft skämt fef nalurai, än cn på allvar
kämpande strid mellan dess starkaste elementer. Man ser der skyhöga
brädatn-pande stränder, frän höjden till djUpet bekransade med tätt slokande granar,
och mellan dem der nere, — sä djupt, att man ej kan uppläcka hvarifrän
dnuet kflmmer, förrän man häpen sfadnar pä sjelfva branten — ser mau den
fradgaude forsen ila förbi och med skum bes t änka granarnas hängande
qvi-star, Det är Pyhäjärvi, som, efter alt ha mottagit skatt af sä mangä stora
sjoar, utför en längsluttande fors rullar ned till Knlovesi. Kyr» är mera
dystert och storarladt, naturen skämtar icke här, den kämpar ca rasande
strid pä lif oeh död; ty Kyirö är mer än en fors, det är ett vattenfall, — det
är Ikalis sjöar, som, oläliga att upphinna do lägre vattnen, störta sig
htiF-vndstupa med blindt hjellemod utför de branta klippväggarna. Här, »äger
en vacker allegori[1], ba naturens makter råkat i fejd. VaKenandana cfvan
i don höga kristallklara sjön hade vuxit till ungdomskraft och trifdes icke mer
inom strändernas fångsel, Ut ville de, ut alt söka hafvet, det stora ocb
oändliga ; men bergandarne, som af ålder knfvat sjön och klämt den i sina armar
af granit, de ställde trollsande mot vattnens frihet sin fasla mur af sten. I
årtusenden krossade böljorna sina hufvuden mot denna starka dam; hvar var
drogo de i hiirnad mot den, hvar höet sjönko de åler slagna, dock aldrig
tillintetgjorda, inom sin förra bädd. Dii bände sig en vår, att de frän
hundrade sjöar och strömmar samlade hela nejden# valtenmakt och rusade mot
klippans mur; den skälfde, den vacklade, den störtade med dån
tillsamman, och ut ur sitt fängelse rusade de unga böljor med förfärande kraft, allt
föll i deras väg, oemotståndlig gick deras bana genom mänga fjärdar


[1] Införd i en af de äldre årgångarne af H:fors Morgonblad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free