Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid stadens norra lime ännu beGiitelig jordvall lyda pä en forntida
befästning, möjligen cn af dessa Erik Kmundsons jordborgnr, om hvilka Thorgny
Lagman talar. Ty alla sednare häfder liga om detta fiisles tillvaro-
Sannolik Sr den gissning, alt kewten tidigt varit besökt af tyske köpmän, af
livil-ka ett spär ännu äiertinnes i namnet Saxby. Likas» tidigt fanns här en
kyrka, oeh marknaderna bildade kring det) cn köping. Borgäbuers egen uppgift
af är 1098 förklarar staden vara grundlagd, d. ä. priviligierad af konung
Magnus Smek är 1346; doek näranes intet härom i det gäfvobref af 1351, som
till Fadia kloster i Lifflaml förlänade, bfaitd annat, paslors inkomster af Borgå
socken*}. Säkert är, att staden är 1424 hade borgmästare ocli råd. Sina
första kända privilegier erhöll Borgä af Guslaf I är 1548; tvä gänger var Borgå
nära att uppslukas af sin gynnade grnitne Helsingfors, ena gängen är 1550 vid
planerna för Sandhamn, andra gången 1691, när Borgä låg i ruiner efter
kriget ocli all dess utrikes handel förbjöds, men äterfieks 1002. Vidunderliga
reglementen hindrade äfven här all verklig furko fran, intill dess staden är
1765 fick inskränkt handelsrätt pä utrikes ort och ar 1830 fullsläiidig
slapol-frihet. Efter freden i Nystad Hyllades biskopssätet från Wiborg lill Borga.
Freden år 1743 hotade deremot Borgä med förlusten af hela dess välstånd och
betydenhet, genom det af gränséfiytlningen föranledda förslaget att flytta
biskop, domkapitel och gymnasium till Gamla Carleby, en fara som ansågs sä
»tor, alt vid dess afböjande 174® consistoriu:n upptog detta ärtal i sitt sigill,
jemle Noachs ark oeh en omskrift, att denna numera, undkommen vågorna,
hviladé pä framtidens säkra klippa.
Det fordna Borgå, sådant det ännu för fä är sedan tedde sig för
betraktarens blickar, utgjorde en tias!an pä ,slump hopgyttrad massa af hus och
gator vid äu, grupperande sig kring deu åldriga domkyrkan och besvärad af
höjder. Den nya regleringen af ar 1833, först de sednare åren med
berömvärd drift i verket satt, förvandlar Borgä efterhand, och utan att förbida den
annars vanliga regleringen genom eld och brand, lill cn regalier rektangel af
66 qvarter, 300 tomter, 2 kyrkoplalser, 2 promena dparker, 1 torg och IG gator.
Domkyrkan af sten förmodas vara uppförd är 1118. finska träd kyrkan 1740,
gamla gymnasiihuset. 1759, det nya 1819, ridhuset 1788. Byguadsorduingen
*) Deua återköptes af biskop Magnus 11 år 1438 för 100 eugobka rosenobler,
motsvarande 450 mark ibo mynt.
; or gifven 1823, Sedan staden 1833 erhållit Ånäs} säteri, disponerar den
nu-J mera 2854 tunnland ägor, deraf 105 ingå i stadsplanen. Folkmängden utgör
\ omkring 3000 personer. Hladsförsamlingen hör lill Borgå pastorat och värdas
2 af domprosten. Borgä liar biskop ocli gymnasium, högre och lägre
elemen-; tarskola m. m., 20 handlande och 15 Öppna äahibodar, boktryckeri och
bokhan-; handel, en tobaks- och en kardfabrik. Stadens import är betydlig; handels-
1 flottan utgjordes 1850 af 8 [artyg om inalles 608 läster.
*>
0
P
; De äldsta anteckningar om stadens öden röra, soia vanligt, allmänna
olyc-5 kor. År 1571, vid det dä uppkomna långvariga kriget med Ryssland,
härja-; des Borgä sä svårligen ined eld och svärd, att all rörelse försvann och man de
- följande äreii begynte att tala ondast om “Borgä by. De qvaratäende usla
j kojorna brändes änyo 1578, och knappt hann staden ägot repa sig, innan den
; änyo brändes af fienden i Februari 1590. Derefter förgick ett helt århundrade
j ulau svårare hemsökelser, intill hungeråren 1095 oeh IF., dä i det närliggande
’ Mänlsälii 300 personer ibjälhungrade. Kommo så stora ofredens fasor. Den II Maj
; 1708 ankommo Ryssanie 300 man slarka till Haikko, brände denna gård
; och Pepot samt nalkades landvägen ti» Borgä, der 80 af stadens ungdom
; i hast ordnade sig till motvärn. Knappl bann mau upprifva nitgra stockar
midt-i pä bron, dä fienden började skjuta; men Borgäboerne svarade så tappert, att
; han ined 50 mans förlust fann fiir godt alt draga sig tillbaka. Bud pä bud
J skickades till Öfversle Ilamsay påjackarby, att han mätte infinna sig, för
5 att leda försvaret ocli medföra manskap frän bynrne. Men ingen lijelp hör—
j des af, och med fasa säg man följande morgon fienden landstiga vid Tarkkis.
i En mängd folk samlades, för att ga honom Ull moles; men illa beväpnade
j och odisciplinerade, nödgades Borgäboerne, cfici , .ni kort slrid vid Tarkkis,
t draga sig tillbaka, hvarefter fienden inträngde i staden, som plundrades och
! (ill en del uppbrändes med dess arkiver och kassor. Likaså brändes Näse,
’ •Johannisbergs, Storgårds oeh Krokuäs egendomar, — År 1710 bortryckte pesten
5 i Borgå stad och socken 652 personer. År 1713 äterkonirno Ryssanie och
| behöllo staden till 1721. Af de följande krigen led Borgå jemföreisevis föga,
; År 1760 deu 11 Juni brann genom vädcld större delen af staden, men
kyr-I korna ocli gymnasiehuset räddades. Är 1800 församlades här i
gyinnasiihu-; se is stora sal och i M. M. Kcjsar Alexanders närvaro den minnesvärda
? iand Idag, som blef af så väsendlligt inflytande pä Finlands framtida släll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
