Finland framstäldt i teckningar / 158 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland - Lokala Detaljer - 48. Borgå - 49. Dregsby - 50. Pyttis Kyrka - 51. Mörskom Kyrka. Wichtis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkor bruka, i Säter och vester, försniSr att rätta sig efter en nyare tid och
visar endast sia korsprydda gafvel; f- d. gymnasiihuset deremot visar facadcn.
Hvad nian här ser, utgör blott stadens nordliga del; dess större och bäst
be-bygda delar raä betraktaren föreställa sig till höger, utmed stranden af äu,
der äfven ångbåtar oeli mindre fartyg lägga (ill. Regleringen slär fiir öfrigt
i begrepp att alldeles förändra stadens utseende, oeh liar redan till stor del
gjort del. Den nya stadens reguliera rektangel sKall sannolikt fräu
fågelperspektiv erbjuda någonting liknande enformigheten af on engelsk trädgärd; men
homnutelt betraktad, afbrytes denna enformighet af höjderna, äu och den om
regleringen obekymrade domkyrkan.

49. Dregsby.

Två virst frän vägen till Helsingfors oeh 7 virat frän BorgS ligger
Dregsby gärd, ni tillhörande sekreteraren Boye. Icke långt frän det ställe, der

vägen tar af till Dregsby, färdas man pä allmänna vägen öfver cn backe, kal-

lad Stälarmsbacken, hvarom eu sägen vet att förmäla följande, Samma är
1599, dä hertigen brände Eriksnäs, ägdes Dregsby af cn Stälarni,
förmodligen en slägtinge till den’tappre Arvid Stälarm, Sigismunds härförare.
Antingen nu herren till Dregsby lifvades af iika nit for sin konung, eller hyste

cnskildt hat lill berlig Carl, alltnog, lian har vid denna liaeke lagt. sig i för-

slit med sitt folk, för att nedskjuta hertigen. Detla misslyckades likväl, oeli
Stälarni mäste rädda sig med flykten. — Fyra virst från Dregsby lar vägen
af ät Borgnäs, der iuom Ilalkis bys omräde finnes en märkelig tradition. För
ilera mansåldrar tillbaka, säger sagail, har en prins vid namn Julus varit
härdt förföljd af sin farbroder, Sveriges konung, och jemte nägra följeslagare
tagit sin tillflykt uti en koja i Ilalkis skog. Ilvar dag, när man eldade
kojan, har Julas, förklädd till qvinna, kommit till byn att hämta mat. En dag
kommo konungens utskickade lill Nlknla hemman, medan prinsen var der,
IVIed eu rädigbet, som påminner om Gustaf Wasa i Dalania, har dä
värdinnan ined hårda ord skickat prinsen att tvätta nägra mjölkbunkar och sälunda
nfböjit alla misstankar. Efter en vinter tillbragt i ödemarkerna bar prinsen
förnummit att faran var öfverstånden och derpä försvunnit ; men en kulle nära
hans fordpa bostad kallas ännu Juluksensaari och den väg, han upptrampat
lill byn, Julukscu tieä. Man liar gissat pä prins Gustaf, Erik XIV
landsflyktige son; andra förmoda, att det varit nyssnämnde Stälarm, som af sagan
blifvit gjord till en prins.

50. Pyttis Kyrka.

Det gamla templet är boläget pä vestliga stranden af Pytlis ö, del blom-

S sirande Delta, som omflytes af Kyannene. Det står ieke här för sin egen

J märkvärdighets skull, ty man vet derom endast att det härrör frän katholska

1 tiden ocli att det ur stort förfall blef upprest af herren till Pyttis, Anjala,

; Elimä och Strömfors, den här ofta nämnde Lorente Crculz är Det slär

0 _ u
i här som representant för många dess likar i hygdema, srna och mörka till—

; flyktsorter resta för andakten under en mörkare tid. Århundraden hafva, likt

J sommarregnet, halkat utfiir deila branta tak, utan alt qvarlemua ett spär, oeh

i när bygdens ungdom stundom en sysslolös söndag betraktar de väldiga ste-

j nar, som äro fogade in i kyrkans inur, går det tal mellan dem, att det icke

J är menniskorerk; jätlarne hafva byggt det fordomdags,

51. Mörskom Kyrka. Wichtis.

Här är nutidens landlliga verk, för hvilket inga jättar skyllas, Mörskom

? har en egen härledning för sitt nainn. Eu anteckning i kyrkoboken förmäler
; nemligen, alt en Skotte vid namn Teet skall hafva nedsatt sig i denna trakt
I och att mau lånat ur hans språk den ändelse om, hvilken här och i
närlig-j gande del af Perno är gemensam för 13 byar samt liera hemman (Mattorn,
j Hardom etc.). Namnet Teet är för öfrigt ännu ett bondenaran i Borgå.

* När talet är oni kyrkor, bör Wichtis cj förgätas, hvaröfver en teckning

j atdelals som andra profplauch till delta verk. Man ser ruinen af dess gamla
; kyrka, skönt belägen pä en udde i Kvrksjön oeh sannolikt ett af Nylands
; äldsta tempel. En sägen berättar, att man, för att lä ta Guds dom bestämma

* kyrkans blifvaude plats, lössläppt tvenne vid oket sammanbundna oxar, hvilka
S slutligen sladnat vid sjöstranden. Det var i denna gamla kyrka major
Schmi-; defelt den 23 Nov. 1695 tidigt pä morgonen ingick, kullstjelple alla bänkar,
; tog inajorskan Bkcstubbcs lik ur grafven och bar det längt ifrån kyrkan.
Se-5 dan denna trotsat mänga tiders skiften, bygdes är 1772 en ny. Den gamla
j säldes är 1801 pä auktion för 0 riksdaler 12 skilling banko och klockstapeln
; för 2 riksdaler. Dä förstördes allt pä det mest vantlaliska sätt, bland annat
! den graf, soin förvarade den för sin styrka berömde rvKmäslaren Nils Stål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>