Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tlfii lata Wiboigska allmogen fiiuicr man delta besannndt, ty vid toton ät
del ett älsklingsyrke, Visserligen ser mun t. ex, i In;* hy liskcriet bedrifvas
i sä stor skala, att en enda husbonde kan hafva ända till 12 stora
strömings-nötter, men flere idka det lill födokrok tor dagen sålunda, alt de fiska en
handfull ströming oeh genast skynda dermed till Petersburg, sä länge den är
någorlunda färsk, och fii goda priser, hvarmed de frossa ända lill nästa resa.
Om vintern ser man sädana personer dagarna ut sitta vid vak pä inete, fiir
att Bra frusen ströming till Petersburg. Strömingspriset är dagens fråga, och
pastor i Björkö kan pä skämt påstå, att han kan beräkna sin lön till 300,000
stycken strömingar. Öfver Karelen bafva Toraekor ocb Prussackor under detta
sekel inträngt längt in i Finland, Men också de minn Rapphönscn,
planterade i Wiborgs län af Kejsarinnan Katharina, hafva derifrän utbredt sig
ve-slerut, oeli sjelfva Näktergalen, Sylvia Philomela, Satakieliuen, som i det
öfriga Finland icke förekommer, har ifrän kontinenten inkommit till Wiborgs
län ocb lofvar framdeles läfa äfven det veslligare Finland fä njuta af dess
tjugiisjufaldt Ijufva toner, hvarom Cygn<ens sjunger;
Lysa! nr det vakna lifvets dvala väckt,
Kring nattens fjällar silfverljudel. strömmar.
Ocli högre ljus än dagens, som vardt släckt,
Kriugsfrömmnr sångarns dunkeltljofva drömmar.
I vestra Finland tänker man sig vanligen upplandet bckladt med dyster
ocli vild furuskog. Det är elt stort misstag. Karelen har väl pä sina
ställen grof stockskog, mten det är liifskogarnas lätta drägt pä svedjemarkerna,
som i omvexling med barrträden utgör landskapets allmänna karakter. Den
i ruuorna besjungna eken trifves föga i hela Karelen. Kejsarinnan Katharina
lät 1788 pä Wammelsnu bys mark i Nykyrka socken plantera en lärkträds
park, som ännu för kronans räkning sorgfälligt underhålles; efterhand har detta
vackra hastigt vexande trädslag utbredt sig i hela Wiborgs län. Af öfriga
ädla trädslag bidraga lind, I.önn, Alm och Ask lill södra Karelens fägring.
Appi l- ocli Kirsliärsträdcn hafva i Puliois sin nordligaste gräns. Salut cinerea
(Nahka-pajiO oeh Salix gi auca (Winia-pajn) hafva stor betydelse för Wiborgs
läns lata allmoge. Norra ocli södra Karelens flora måste naturligtvis förete
mången olikhet ; sä äro t. ex. södra Karelens björkar hogstammiga och
lummigare än norra Karelens, der de krympa ihop oeh alltmera antaga naturen af
buskar. Deremot blir Andromedan slorbladigare oeli större, ju längre man
kommer mot norr. Detsamma är fallet med hjort ronen och åkerbären, hvilka
mot morden blifva allt saftigare och större. Vid Wuottaa säg t Kivemiapä
socken växer en varietet af blåbär, som hos oss lär vara egen 1 sitt slag; de’
äro nemligen hvita och hafva högt pris pä Petersburgs marknad. Af SI der liar
allmogen förstått sig pä alt använda vev ler fiir sina behofver. Qvinnfolkets sätt
att färga med Färg-Lnmmer, Färgkullor oeh Färggräs (Kelta, Kclta kukka
oeh Matarn) är i synnerhet anmarkningsvärdt. I en mycket allmän runa
uppmana tärnorna t syskonringen fivarandra med orden: ’’Lät oss, syskon, gä ut
pä det blomstrande linlandet, lät oss gä till gulkullonia och till
mntara-gra-set.” I öfra Karelen är åkerns areal blott %,T:del af hela arealen och
bördigheten äfven sämst i förhällande till Savolaks och Tavastland, ehuru
jordbruket jtlst pä de 15 sista ären har gjort de jemförelsevis största
framstegen. Ehuru nedslående det Er, måste anmärkas , att i norra Karelen äfven
under vanligt goda 8r halm, ax och ibark blondas i brödet, och sådant bröd
äter 48 procent af befolkningen i lllomants, 40 proc. i N urin is, i Piclis 35,
Eno kapell32, Libelita 30, och äfven i de bästa ar aflägges nödbrödet icke helt
och hållet. Bä missväxt äter inträffar, ätes nödbröd af 81 procent af befolkningen i
llomants, 80 i Pielis, 76 i Libelits o. s. v. Af sådana tider har äfven södra
Karelen minnet qvar. Men huru skralt allmogens jordbruk här ännu är,
bevisar det, att en liemmansåbo kan räkna endast 0 tunnors afkastning
af 3 tunnors utsäde, dä en herreman i samma socken, som idkar rationclt
jordbruk, kan anse 9:de eller 10:do kornet för missvext. Vanligast säs ännu
någon del af rägen i sved (metsään). Emot 3 tar rågs utsäde svara |yi t:r
korn ocli 10 t:r hafra pä samma hemman. Bohvete, Tattari, fcukkatouko,
sas på andra och tredje årets sved och gifver sä ymnig äiing, att man af
cn half kappes utsäde fär en tunna. Såsom anblicken af en fyraårig utsugen
karelsk svedjebaeke, som icke pii par är fdrmär franialstra ett grönt
grässtrå, är i högsta grad motbjudande» likaså skön är deremot backhyiopeln
i sia hvitröda bohveteklädnad, rapphönans älsklingställe. 1 Kuolimajärvi
Kapell odlade en bonde i nägra ärs lid Mals, men värt klimat var för detta
sä-deslag alltför kallt. Sjelfva bohvetet är sä ömtåligt för frosten, att det
för-anledt del bekanta ordspråket: Tattari taloksi saataa, Tattari talottonmksi,
d. ä. Bohvetet gör cn torpare sä rik att han kan köpa sig ett hemman, men
det kan ock så slå felt, att hela hemmanet mineras. Potaten har trängt
rofvorna undan. Frågar inan, hvarföre rofvor ej odlas, kan man fä det naiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
