Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidor for del olika modets skull. Om ett giftombl skall afslutas emellan cu
Äyraiiiijiiiei) och eu Savukko, ar deu klädedrägt ungmor for framtiden skall
iiära föremål fiir liiliga diskussioner emellan kontraheiternc» målsmän.
Äyrii-miiisqvimiorna hafva deu förljensteu att de alltid sjelfva sy och brodera sina
kläder, h var tili sannerligen Fordras cn konstfärdighet, värdig hvilken
mamsell som helst. De förebrå med skäl Savahol för lyx, ty dessas tyger äro
ifräu bodarna köpta oeh kosta äudft till 50 R. S. Karelska qvinnana förnämsta,
oeli mail kan tillägga enda, rikedom beslår i kläder, Utom Iionlngsstugau
(tupa) finnas i gårdarna iero enskilda rum (huoncet). Ett sådant
disponerar hvarje hjonelag, och här fSr mau till sin förvåning se cu q vinnas garderob
bestå af 50 förkläden och atulra plagg i proportion.
Äldre qvinuor ha i sin lefnad aldrig sett, an mindre nyttjat spinnrock, som
här eljest kallas viikki, utan nyttja värt län». Deim» består af ett i ena
ändan krokigt träd, hvarpå mau sitter. Pä öfre ändan sättes tolten,
Vättä-u ä svarar emot rullan. Att tvinna, det tillgår sålunda, att spinnerakan
oiuvex-landemed venstra hauden drager jut och med deu högra emot knäet
kringsvänger vårftänen, som hällos i perpendikulär ställning medelst en liten Sten
(keträ).
Nordligare Karelen är fattigt och i ain mat tarfligt, Sydligaste deleti
mot Ingermanland är här lika fattig, om möjligt fattigare, men lefver ett
frossande lif för dagen. Ordspråket: ’när brödet blir slut, äter utan
hvefe-brud (kun leipä loppan, syödalin vchnäisfä)” karakteriserar honom fullkomligt,
ty lättheten att i Petersburg få Mtet penningar för äfven det ringaste gör
att han blir häglös och förlorar all drift i sin ekonomi, lian är ingen supare,
utan en lijorteligcn god slarf. Han vill gorua vara med i sällskaper, der hela
hans äregirighet består uti att kunna visa sig liberal ända lill "sampaan kaija”
(champagne). Mon under tiden tänker han icke derpä att hustru och barn
hemma svälta. Detta sker dock mera af lättsinne, än af bristande ömhet,
Egendomlig för denna del af Finland är Kiisaeii, eu rätt tillagad af
haf-renijöl, som kokas,i silas åt or samt derefter syras och ätes som gröt
ined mjölk. Förnämsta rätterna äro dock loliko och kauliända talkkuna,
dessa begge fa åtminstone icke saknas vid bröllop. När ero-lalkkuna
bjudes vid bröllopet, är det ett bevis pä att intet vidare bestäs, och gästerna
ekiljas ät. Piroger äro mycket vanliga. Hos grekiske Ryssarne, t. ex. i
Sal-pis, far mttn göra bekantskap med cn hel mängd olika "piiraschi,1’ såsom
* sulscMua, tschupukka, keitiupuias, tschipaniekka, pyöraiiä. kuuiniekka
(an-J dra orters kalakukko), utom gröteu (huttu) och den smakliga ugasgröten
J (kaaska). Puukkon, som alltid bäres vid bältet, till och med of qvinnor,
; tjenar till bordsknif, gaffel nyttjas icke, ocli har Karelarcn en tallrik (lautauen)
; för sig pä bordet, lägger hau fiskbenen hellre bredvid sig pä hinken, än pä
J tallrikei». Jtarclaren är läcker sä ofta hau kan,; och emedan hvar och en
be-J höfver åtminstone bröd, visar det sig dernti, att han nästan dageligen skall
; hafva färskt mjukt bröd. Dä mau i vestra Finland före den bråda
arbclsti-; den med ens bakar sina håikaksbröd, sä att de förslå för minst eu månads
5 tid, ser man don karelska värdinnan ständigt upplagen af brödbakning.
S Handeln ar Karelarcn likasom medfödd. Var äldre historle omtalar
5 Karelarne såsom djerfve äfventyrare till sjöss, hvilka foro öfver Östersjön pä
J plundring, men om någon handel dermed var förenad, veta de magra krö-
j uikorna icke förmäla. Detta är doek troligt, ty i Hansaförbundets tid var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
