Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sursklldi festlig betydelse. En Maud sådana är Palmsöndagen. Tidigt ora S
morgonen gå tle unga mod buketter af blommande vide, med skalade hvifa j
grenar, från sluga lill sluga att basa dem soiu ännu sofva, hvarvkl de med J
eu ton, som under yttre allvar oeh högtidlighet aodas det godmodigaste i
skämt, reeitera ett slags egna verser, hvilka börjas med: ”Virpon, varpon. ;
tuoreeksi, terveéksL" Olika välönskningar frambäras eärskildt till husbonden, i
värdinnan, dotter, san, dreng, piga, oeh lönen för besväret blir en priuicka, !
eu smörgås, ca sup eller en kopp kaffe. Dagens namn, jVirpo-Kuniaki, härrör ;
af denna sed. Samma glada stämning röjer sig ständigt hos Karelaren; han J
lefver ett poetiskt lif, oeh detta utgör bo» honom det vlgtigaste karaktersåfa- jj
get. Den bästa skildring af det karelska folklifvet i alla dess olika sklftnin- _S
gar voro en fullständig exposé af runost&agen. 1 Södra Karelen eller Vibörg- j
ska delen (har det öfverhand tagande handelesmäslmiet utplånat sängens ädla %
gåfva hos den yngre generationens män, men qvinnan har, i detta sa väl nom t
i annat, Iiär bevarat det nationell egna. Det är dessa skaldinnor, som hafva j
största äran af de bade episkt-niylkiska och lyriska sånger, hvilka i sednare J
tider samlats, oeh mången Anni oeli Kajsa kunde förtjeua ett rum i minnets S
tempel jemte berömde folkskalder. Märkvärdigt är, alt i södra Karelens och \
Ingermanlands folksäng skaldefadren icke förekommer under namnet VäinB- %
möinen, utan Sokia poika (den blinde gossen), hvilket påminner om Home- 5
ris ocii Össian. Ilinarinena roll öfvertages af Kajosen poika. En af de *
bittraste förebråelser emot nutidens män; uttalas af qvinnorna i sånger, der %
hustrun omtalar huru mannen lättjefull med sin granna pipa vandrar från gård ;
till gärd oeh nödgar henne, för liela familjens underhåll, begilva sig till barn- J
huset i Petersburg, för att emot ett litet ärligt arfvode antaga barn till upp- J
ammande, ”Derföre,” säger sängen, ”äro vi hustrur bleka och utmärglade; {
f
hela min slägt sörjer deröfver att jag miste tillgripa en sädan födkrok; med 5
mycket besvär och sorg samlar jag efyfrarna blott för att mannen skall för- j
*•
störa dem på krogarna.” , i [.,r i 1 |
Grof vidskepelse träffas ännu öfveralit i Karelen. Palmsöndagens bakot- ?
ter uppfästas af värdinnorna i fahustaket till amuletter. Georgs dag (Jyrin- ;
päivä) efter gamla stylen utsläppos boskapen för första gängen under de
vid-skepligaste bruk, hvartill det säkallade julbrödets utdelande bör. Dä herden S
första qvällcn hemkommer med hjorden, skall han va l tenösas; En fru, som iu- ;
flyttar till ett nytt ställe, fär of en välmenande granngumma vid porten en ’
bukett af 9 slags örter, med tillsägelse att kasta denna först in Öfver
tröskeln och sedan sjelf träda deröfver, I medicinen användas vanligen 9 slags
örter pä en gäng, helst 3 af hvarje, skilda trollformler dessutom vid hvarje
sjukdomsfall, till och med vid badstugugång, Mail har yttrat den förmodan,
att Tävastiänningen Ursprungligen varit Iräddyrkare,. Karelaren ormdyrkare.
Delta är falskt så vida, att Karelaren haft heliga träd oeh derjemte äfven
haft ormen, nemligen den svarta (Elätti-kärme, Pnlvelus-kärme) till husdjur.
Många träd atnjöfo helgd, TM deras rölter buros allehanda godbitar. Säsom
nyligen passerade händelser omtalas, att späda barn om tisdagar oeh fredagar
ieke fiugo modersmjölken, emedan denna då måste offras ät trädet.
Förstlingen af sin mjölk skulle barnaföderskan diiföra. En ung hustru gret deröfver,
att sådant skulle förestå henne. ”Bry dig ieke derom,” sade cn man ät henne;
”gif mig ett qvarfer brännvin, sä skall jag fälla trädet.” Under natten hade
ha» en dröm, deri han afrSddes frän företaget. Men hau fällde trädet, oeh
se, samma dag sjönk hans hingst lett kärr, andra olyckor tillstötte, hela hans
slägt utdog för denna synd. I roten af samma träd var en förfärligt stor
groda. Tomtormen matades ännu för cn tid sedan allmänt i hvarje karelsk
stuga; ännu är det ieke ovanligt att se den på golfvet förtroligt äta frän
samma mjölkkopp som barnet, oeh icke misstycka om barnet med sin sked
knackar den pä hufvudet oeh säger: ”Do fär ieke äta så mycket.”
Tomtormen hölls i mycken vördnad af den generation som nu afgär, Förstlingen
(meh) af allt sattes för den, oeh husets lycka ansågs bero på den. Äfven
giftiga ormar ses stundom uppsticka sina hufvudén mellan de glesa
golftiljorna ocli fä sig en örfil af katten. Fördomar och skrock äro om dem allmänt
gängse. Den som dödar en orm far 9 synder förlåtne, Den största ormen,
modren till alla andra, är hvit. Om våren hålla ormarna ting tillsammans i en
grop, hvarvid eu liten rund sfen cirkulerar hos hela sällskapet ifrän mun till
mun. Donna sten kallas Kärmen- Käräjä-Kiv i och anses af den, som
öf-verkommer en sådan, för en dyrbar amulett. Inga åkommor äro i Karelen
mera föremal för trollkarlarnes bemödanden än ormbett, Hvarken mjölk,
vatten eller fett ifrån omens rygg anses tillräckligt, om icke en ka tsaja eller
tietäjä tillkallas för alt undersöka det ondos ursprung och derefter läsa
trollformler. För att bota cn grå orms bett, har trollkarlen kokat spenvarm
mjölk, tagit grytan ocli gått dermed i sjön, sä djupt att blott lugg oeh näsa
synts öfver vattenytan, samt hållit grytan med begge händerna öfver hafva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
