Finland framstäldt i teckningar / 180 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 60. Wiborg - 61. Wiborgs Slott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fiire mlfaoiumar och skBfiade allt, su att blott finska och ryska kyrkorna,
Weekrolbska huset, H. Lado’s hus samt ett kronohus skonades, samt sednast
1817 och 1834. Wiborgs fördelaktiga läge har hvarje gäng låtit det likt en
phicnix Äter uppstå nr gruset. Under krigen såg man svenska väldet i
Karelen bero pä denna gränsfästning, ty om ock landet, vidt och bredt sköflades,
glngo de underlägsne Sveuskanie utan förlust ur striden, sä länge Wiborg
tappert afslog anfallet; deremot när denna fästning 1711) öfvergick, var det
slut med svenska väldet öfver denna provins. Ingenstädes i Finland finner
man pä en sä inskränkt terräng en sä brokig blandning af religioner, spräk
oeh klädedrägtcr, som i Wiborg. År 1812 räknade man här 362 Tyskar, 412
Svenskar, 1273 Finnar, 846 personer af grekiska och katholska
trosbekännelsen, År 1841 funnas 2801 af lutherska,i 1202 af grekiska, 21 af katholska
trosbekännelsen, oeh Finnar utgjorde största antalet af befolkningen, Allt detta
oaktadt rader i fa finska städer en större allinänanda än här. Wiborgs
välgörenhet är allmänt bekant. ÖCVente von Stampher testamenterade 1806
Nygärds hemman samt 15,500 Rub. Ilä. till en fa 11 ighusin rättning, hvartill 1818
af enskilde lades ett sammanskott af 60,000 Rub. B. Sedan 1829 en del af da
-varande fattig- och arbetéliuafonden, 132,000 Rub. It., blifvit i näder tillagd,
öppnades 1831 pä Nygärd, 18 v. frän stadén, en uppfostringsanstalt för fattiga
oeh värnlösa barn oeh samtidigt dermed arbets- oeh korr ek iions-iu rättningen
pä Pantsarlaks, hvilka begge atii under gemensam direktion. Handl, C, Ä,
I.ado testamenterade 1760 300,000 daler k:mt, äfven egentligen till
fattighus-inrättning, ehuru räntorna af kapitalet (13,000 Ruh. S:r) utdelas ät stadens
fattige, företrädesvis af handels- och borgareståndet. Konsul J. S, Ignatius
donerade 1826 till de fattige 25,626 Rub. S:r, hvaraf räntan tillfaller
honteux. Wilke är redau i det föregående nämnd, Finska fruntimmers ädla
omsorg att räcka lidandet en hjelpsain hand vaknade tidigast i Wiborg, der
Kollegiirådinnan Sofi Oern 1835 för detla ändamål gaf en snnima penningar,
som af stailens fruntimmer förstärk tes och ständigt förökas genom lotterier,
maskeradbaler, m. m.

61. Wiborgs Slott,

anlagd t 1203 af lliksmarskcn Torkel Knutsson, värden fasta punkl, kring
hvilken svenska väldet och kristia läran i Karelen småningom utbredde sig.
Uppförd t pä en Liten holme och omflutet af en arm af Suomenvedenpohja, ligger

det inom den nuvarande belastade sladen, och uppgången dit sker från midten
af bron. Dess äldsta kände kommendant var Efflerus, Åren 1320 och 1327
o in n ämnes såsom Advocatus Viborgensis riddaren Per Jönsson Bäåt till
Flis-hult. Innan sladen hann uppkomma, hade befälhafvareii pä slottet både i
mi-lilärieKt och administrativt hänseende "högsta befallningen" öfver svenska
väldets svaga början, men sednare skildes de ät eller omvexlade nted hvarandra.
Krister Nilsson Wase var från 1438 till sin död 1442 höfvidsman öfver staden,
slottet och länet tillika. Längt allägsne ifrån Sverige, utöfvade desse
befäl-hafvare, i synnerhet vissa tider, eu obegränsad myndighet. Den pä sin tid
ovanligt lärde Riddaren Karl Ulfssou Sparre till Tofta, Bom I3G9 virf 79 åra
ålder blef ’böfvidsman innan Wiborg,” hade makt att utdela adelskap.
Likasom länet, sladen oeh slottet pä eu gäng styrdes af en eller flere på en gång,
sä voro de äfven gifnc i förläning delvis eller alla tillsammans. De
ryktbaras te förläningsinnehafvarene i Wiborg voro: Bo Jönsson Grip, som i sednare
hälften af 14 seklet rådde om hela Finland; Karl Knutson Bonde, hvilken I
Wiborg förde en kunglig stät-oeh, när han 1148 a/seglade till Stockholm för
att emot taga konuugavärdigheten, ii (följ des af 800 riddare. Gustaf 1 förlänade
1525 Wiborg samt Nyslotts och Borgå län ät sin sväger hertig Johan afHoija.
Hertigen belönade konungen för lians frikoatighet dermed, att han ingick
förhund med rikets fiender, Liibeekarne. Erik Fleming oeh Nils Grabbe
skickades att af honom borttaga forläningen, och den förre Intog slottet 158-1.
Konungen blef derefter så misstrogen, att han Blundom pä ett ,enda är tio
gän-gor ombytte slottets hefnlhafvare. Slottet har/ flera gånger brunnit eller
skadats under belägringar. Fiendens anfall 1322 och 1359 motstods lyckligt;
sedermera delade slottet sina faror med den befäs tade sladen. Ryktbarast är
Wiborgska smällen den 30 November 1495. Ivan Wasiljevitsch belägrade
Wiborg med 60,000 man. Allt för svag var besättningen, hvarför
befålbafva-ren, Knut Posse, sökte sin räddning uti en mina, hvarmed han sprängde ett
torn öfver de anfallandes hufvuden. Detta lyckades sä väl, att cn mängd af
fienderne omkommo vid smällen, de öfrigé lernnade all trosa och flydde hals
Öfver hufvud, förföljde af Sveuskanie flera mil till byn Rautus, der de sägas
ha lidit ett sS stort nederlag, att knappt nägon enda blef öfrig för att
hemföra sorgebudet. Denna händelse har blifvit ett kärt ämne för folksagan och
vidskepelsen. I en gammal handskrift säges, att ryska armén varit 150,000
man stark, hvarifrån en nolla torde afprutas. Posse ansågs blott genoni svart-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>