- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
192

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Savolaks

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nipper, dyrbara pelsverk ocb isynnerhet rikt prydda schäsar och sel don. Ty 2
Savolaksaren är stor hästvän, det är hans svaghet alt ib förbi sina soknebor \
i en grann släde ined en häst i redet af 2 (ill 300 rubel silfvers värde och ;
derutöfver. De formliga kapplöpningar man de sednare åren begynt anställa 2
vid Kuopio äjo derföre mycket i allmogens smak oeh skola sannolikt med ti- \
deu blifva ett nationaluöje. 2

Seder och bruk hafva, jemte klädedräglen, för det mesta jemuats lill lik- ;
het med det öfriga landets, Bröllopen 8xo vidlyftiga och firas under mycken 2
välfägnad; liegrafuiugar enkla, barndop utan kalas. Danslekar äro myckel i 2
bruk; Mag. Reiulwlm har af dem samlat elt otroligt aulal. Gåtorna hafva ;
bibehållit sitt anseende. Savolaksaren är i allmänhet en förståndigare man, ?
an den barnslig! naive, för hjertats intryck känsligare oeh derföre mera poeti- %
ske Karelaren. Detta röjer sig äfven i lek oeh säng, hvilka i Savolaks äro *
sinnrikare, men oek mera kallt förståndiga. Af samma orsak är Savolaksaren J
mindre vidskeplig, än sin balfbror i usler; han lur ät månget skrockfullt bruk, ;
som hans gubbar oeh qvinnor af vana bibehålla; hans begrundande oeh klyf- 2
liga lynne har ofla sökt sig ett fält på religionens område. Sedan mer än 2
tvä menniskoäldrar hor Savolaks varit den finska pietismens härd och ulgängs- ;
punkt, ehuru den aldrig der vunnit den utbredning, som i det energiska Öster- J
botten. Den bibclkunuige, andligt kraftige Savolaksaren Paavo Ruotsalai- 2
ueits namn är vida bebanl. För öfrigt sakna (le orimliga historier, soin va- J
rit i omlopp om Savolaks’, likasom Österbottens, piefister memudels all grund, i
Med afräkning af enskilda afsteg, boui af de iipplyslare ogillas, äro dessa pie- ;
lister ett fridsamt folk, hvars seder oeh laglydnad blolt okunnigheten eller j
illviljan söka att göra misstänkta. 2

Savolaksareua större klyftighet visar sig i den större spekulalionsanda, ;
med hviiken hau drifver Sandel och trafik. Karelaren är lika rörlig, men hans %
trafik går; maehinmessigt ocli ständigt i samma spår. Savolaksaren deremot ;
fiirstär att lämpa sig efter konjunkturerna; strömmen af hana trafik liar sedan %
tjugu ar tillbaka tagit en riktning rakt motsatt dess förra. Ännti vid nämnde ;
tid såg man de österbottniska kuststädernas gator oeh torg uppfyllda af Sa- j
voböndcrs lass, hvilka i långa rader ofta pä mer än trettio mils väg ditförde 2
smör, talg och andra produkter af åker och ladugärtf, Af hela denna vid- 5
sträckta tillförsel synes numera knappt ett spår, en betingad fora pä Uleftborgs ’
saluplatser eller eu spekulant, som mindre kommit i afsigt alt sälja, än i af- \

»igt att uppköpa renkött oeh lax. Savolaks hela export har vänd t sig åt
söder; likt ett ständigt mäktigare sugande strömdrag, iia Petersburg och
Wiborg dragit provinsen till sig och sålunda förbered t deu stora omsvängning af
nejdens hela trafik, soin blir den forsla ocb oundvikliga följden af Saiina
kanal. När derföre den österbottniske köpmannen klagar att Kanalen i en nära
framtid beröfvar honom hälften af hans tillförsel, förgäter lian, alt denna
märkliga urakasluiiig af handelns ström (agit »in början en half mansålder
innan kanalen beslöts, oeh visserligen påskyndas, men icke förorsakas al denna.
Ku först har Savolaksaren begynt uppskatta värdet af sina stora sjöar som
kommunikationsmedel, och de lider äro förbi, dä men medelst godtyckliga
reglementen sökte lena bandeln i naturvidriga banor, Genom att förvandla desa
stora sjöar (ill hafsvikar och dess, »(ränder lill hafskusler, kommer kanalen
all vända ut oeli in på hela Savolaks. Upplandslrafikeu, som härtills
eoueen-trerai sig kring Kuopio och der, under vidsträckt tillopp från både finska oeh
ryska orter, frambragt den slörsfa marknad Finland äger, kominer hädanefter
alt öfver Wiborg ulilöda till verklsmarkiiaden och derigenont antaga eu mera
storartad och totalt förändrad karakter.

Savolaks utgjorde ursprungligen cn del af Karelen. Bland de reda nämnda
förklaringarna af dess namn berättar en rågen följande*). I fordna tider
hände sig alt en skara Karelare drog veslernt öfver ofantliga skogar oeh
ödemarker all söka sig nya boningsplatser. Uttröttade af otroliga mödor,
nalkades de den vackra strand, der nu S:t Michel är beläge(, ocli sägo der röken
ifrån elt pörle uppstiga mot den klara morgonhiinmelen. Dä utropade de 1
sin glädje: savu! savu! (rök! rök!) ocb heslöfo att här bygga oeh bo.
Udden* der pörlet låg, benämnde de (ill minne häraf V ir t (i: u i e m i och viken
deriuvid Savnlahti. Här byggdes den.första kyrka, sannolikt (ill
erkeen-getn Michaels ära, oeh soknen deromkring, som i början kallades Savolaks,
autog i eu sednare lid sin skyddspatrons namn. Härifrån säger berättelsen
hafva efterhand kringliggande nejder blifvit bebyggda genoin utflyttningar,
hvarföre oek denna frakt fordom varit kallad S t o r-S a vo 1 ak s
(Suur-Savo-lah(i), dä deremot de kring Kuopio liggande soknar af ålder kallals Li 11
-Savolaks (Vähä-Savolahli). Under sitt framträngande mot vester slötfe
Savolaksarne pä Tavasteme; desse veka, cj ulan blodig (vist, så alt dä denna

*) Jmfr härom Kertoclma Suur-Savosta ell Mikkelistä, A. G. Koranderilta.

å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free