Finland framstäldt i teckningar / 204 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Savolaks - Lokala Detaljer - 75—77. Savitaipale, Porosalmi, Parkkumäki - 78. Mehtälampi - 79. Pungaharju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tnden flyr. lat oss jaga oeh plundra hunem!" hvilket lirnk- lill följd att Fin- I

nnrtie vände om och än eugfing kastade fienden tillbaka frän alla hans redan j

vunna fördelar. Utgången af denna 17 timmars strid är nämnd; oeh berättas, ;

att Finnarne, när de bortskjutit sina kulor, ryckte knapparne ur uniformen och J

ekjötQ med dem. Blaud dc särsKle namnes Sprengtporten. Under slaget sull o S:t ;

Micbels hustrur oeh flickor under stor ängslan pä kioekberget att bida den

väntade förstärkningen, som ock slutligen kom, För öfrigt finnes om affären j

vid Porosalmi en ganska liflig skildring i Savolakskarelska afdelningena ”Lu- ;

kemisia” 1846 sid. 73 ff.

Parkkumäki by, ryktbar för segern den 21 Juli 1789, hörde fordom till j

Säminge, numera till Rantasalmi. Denna nejd var 1789 icke nä skoglös, som ;

planehen nu utvisar. Här stod general Scludlz med 1200 mau i läger fram- 5

för byn medan 800 af hans folk bosatt Pulkko bro. Stedingk med 1100 Fin- ;

nar : Österbottningar, Björneborgare, och 100 Savolaks jagare, kringgick hans t

ställning och afleddo hans uppmärksamhet åt andra MIL Anfall ocli motstånd 5

skedde med lika mannamod. Khrenroth forcerade bya, Stedingk sjelf med ’

Österbottningarne tog ti end ens batleri ©alm med artilleriet förföljde Toll oeh J

tvang honom, innesluten mellan tvenne höjder, att gifva sig. 200 kosacker j

samlade sig på landsvägen, sprängde ett parti dragoner, som kastade sig i de- j

ras väg, ocli räddade sig, med nägon förlust, i skogen. Utgången af striden I

är ofvanföre nämnd (sid. 105). Följderna blefvo dock af föga vigt, emedan ’’

finska styrkan var för svag att vaga sig längt jispä fiendens område.

78. Mehtälampi.

Södra fjärdarna af det tre mil långa, med holmar beströdda Puulavesi
omslutas af det på naturskönheter rika Hirvensalmi, förut kapell under S:t Michel,
men sedan 1851 skild socken för sig. I afsigt att fälla Puulavesi, gräfdes
åren 1832—1845 på kronans bekostnad en kanal från nämnde sjö till det täcka
Mehtälampi, som med sina koketta holmar, sina höjder och lunder vid
stränderna synes på planchen. Arbetet medtog 43,126 dagsverken och 2,713 rub.
i penningar. Kanalen kallas af allmogen Klssankoski, är en verst lång och
kan ej befaras med båt, i anseende till flera betydliga fall, hvilkas dån höres
ända till Hirvensalmi kyrka. Dennas läge prisas som utmärkt skönt.
Socknen består af en halfö, som i nordost sammanhänger med fasta landet;
öfverfarten åt vester sker medelst tvenne färjor öfver en holme, och af sundet
mellan denna och kyrkudden har socknen sitt namn.

79. Pungaharju.

När man frätt Pariklala reser norrut till Kerimäki, Säminge och Xyslott
har man fyra färjställen att öfverfara. Till höger utbreder sig det herrliga
stora Puruvesi, till venster cn sammanhängande rad af mindre fjärdar,
hörande till det än vidsträcktare Pililnjavesi. De talrika, ofta betydliga Uartm i
denna skärgård af det klaraste, mest genomskinliga valtes hafva en
genomgående lika formation, en böjelse att i höga, branta och smala åsar sträcka
sig frän nordvest till sydost, likasom drifna i höjden af likformigt verkande
naturkrafter. En sådan kringfluten äs är äfven Pungaharju. Af planehen,
som endast utvisar avenyen pä norra sidan, fär man nästan infet begrepp om
denna den skönaste ocli mest storartade af alla Finlands skärgårdsvyer, detta
nordiska paradis af höjd, skog och sjö. Knappt har man pä motsatta stranden
stigit nr färjan, innan man ser vägen slingra eig mellan träden uppåt åsen,
hviiken den sedan följer längs hela sträckan af ön, som är en half mtl lång.
Nästan öfveralit är äsen sä smal, att vägen upptager hela bredden af dess
lindrigt vägformiga kam, och sä brant, att man skulle liisna för djupet, derest
icke eu täck park af redande barr- oeh IBfträn ä ömse sidur bildade naturliga
ledstänger. Frän denna hnjd, öfver dessa gungande toppar af björk oeh tall,
vidga sig nära och fjerran de herrligaste utslgter öfver fjärdar, sund och
holmar ät alla häll i den mest skiftande omvciliug. Man kunde likna
Pungaharju vid en ofantlig vattenfågel med utspända vingar, omgifven af simmande
ungar, som söka skydd vid dess sidor, läka långsträckta, smala, höga, ehuru
små vid den stolta åsens sida, gå nästan alla Öar 1 dess granskap parallellt
med den, kröka sig stundom i nyckfulla bugter, instänga det klara vattnet i
sund och Tikar samt bilda härigenom en aldrig tröttande (alla af den rikaste
mångfald. Hviiken lycklig tanke att leda vägen öfver denna lustgård! Ännu
för tio är sedan var »sen i bondehand, oeh svedernas eldbränder härjade tid
efter annan dess sluttningar. År 1844 utbrUta Pungaharju till kronopark med
vitesförbud för all åverkan, oeh tvenne vackra boställen, ett vid södra oeh
ett vid norra andan af ön, uppfördes för vakterna. Det sistnämnda tjenar
tillika till herberge För de mänga resande, mm 8lröfva härigenom iommaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>