Finland framstäldt i teckningar / 205 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Savolaks - Lokala Detaljer - 79. Pungaharju - 80, 81. Nyslott och dess fäste Savonlinna - 82. Warkaus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ut och icke tröttna att beundra nejdens obeskrifliga skönhet. Små
paviljonger, uppförda i närheten, skänka ögat en angenäm hvilopunkt. Så vidsträckta
vyer måste i olika dagrar antaga en olika gestalt. Det är ovisst när
Pungaharju är skönast; när solen upprinner öfver Puruvesi, glimmande öfver blanka
fjärdar och ljusgröna löf, eller när månen skimrar öfver Pihlajavesi och
qvarlemnar i djup skugga åsens motsatta brant. Så mycket är visst, att, vare sig
i dagens klarhet eller nattens månljus, hela det sköna Finland icke äger en
nejd mera skön, mera värd att älskas och beundras, än Pungaharju.

80, 81. Nyslott och dess fäste Savonlinna.

År 1475, under Sien Sture den ii It! res tid, anlades III) Savolaks’ skydd
vid Kyrönsalmi sund mellan Haukivesl i norr ocb Pihlajaresi i söder fästet
Olofs bor g, hvilket i en sednare lid blifvit kalladt Nyslott ocli af linska
allmogea benämnes Sa v » n 1 i n ii a, Savolaks borg. Den tappre riddare,
som, ej ulan allmogens stora tunga, rest.e detta fäste, var Erik Axelson Tott,
densamme sora upprest Wiborgs murar, eu herre sa dristig oeh egenmäktig,
alt han är 1*179 pä eget bevåg drog med sina män öfver gränsen, görande
der ett förhärjande ströfläg af 20 till 30 mil, livarmider han dräpte folk oeh
fänad, män och qvinnor, gamla oeh unga till mänga tusende. 1 böljan
byggdes slottet af träd, men två ar derefter af sten, oeh var derunder cn sä
ofred-lig tid, alt hvarje gäng arbelarne utskickades att häiuta sand, stenar och
kalk, måste riddaren lill deras betäckning medsända eu eskort af kneklar i
full rustning. Det nya slottet var frän sin början hufvudort i ett särskild t län
intill är 1531, hvareftcr det ömsom förenades med Wiborga och
Kymmene-gärds, ömsom mod Kexholm» län. Genast från början utstod slottet bistra
tide% Är 1405, när ryska hären öfversvämmade Savolaks, slog det fienden
tillbaka, men förmådde icke skydda kringliggande nejd. Fallet i Danskarnes
våld under Unionens sista tid, återtogs det af Flcmingarne 15S3. Ar 1517
utnämndes till ståthållare derstädes Guslaf Fiueke, hvars brefvexling med
konung Gustaf utgör eu af den tidens vigtigaste historiska källor. Orubbad
af fiendebaud, qvarstod borgen cfler ryska infallen 1566 och Itföö, men blott

fiir att är 1714 på sjelfva midsommardagen duka under för stora ofredens

\

störtväg, Nyslott gaf sig denna gäng genom dagdngan, återgafs i freden,
intogs ånyo 1712, afträddes följande öret till Ryssland, blokerades förgåfves
af Sveuskaroe under Haslfehr 1 Juli och Augusti 1788 samt bar sedermera

i bafl en obetydlig rysk garnison intill är 1849, dä militären bortflyllade.
Träd-; byggnaden, som reser sig öfver främsta bastionen, var i en nyare (id
kom-; mendautens boning. Bebodt endast af cn borgerlig familj, qvarstär det gamla
S fästet, murket, dock temligen oskadt af tiden vid sundet» ström, ocb den
ny-; fikiie vandraren., som äger mod att uppklättra i de balfgrusade labyrittlherne
; af dess spökande inre, belönas rikiigeu för sin möda genom dc täckaste
utsigter, likt (aflor synliga genom skottgluggarna.

Staden Nyslott är på planchen aftecknad från norr, der vägen åt
Koopio går öfver den täcka bron. Det är en liten och föga regelbunden siad,
; belägen på en skild holme, Malmen benämnd, invid slottet, som synes i fonden
5 <IH venster. timed au Nystat först de sednare åren börjat regleras och nybyggas,
» kunde man anse det för cn n n t idens anläggning. Del delar dock sannolikt
j både älder och Öden med slottet, vid hvars skyddande murar borgaren tidigt
J reste sin boning. Först Sr 1723 linnes Nyslott upptaget i längden öfver
Sve-jj riges städer: är IBlti den 4 Oktober erhöll det uppsiadsrätt, Slädens fordom
; betydliga ägor hafva blifvit genom föfipaklning åt enskilde skingrade under
S förra århundraden; nmncra äger staden blott sin holme, sitt fiakvatten och elt
S af borgemkapet inköpt hemman. Stadsplanen upptager 50 tunnland och 105
; tomter bebyggda med trädhus. Invänarnes antal uppskattas till G50, hvilka
i bevista gudstjensten i den 4 verst derifrän belägna Säminge kyrka, till hvars
S församling de höra. Ännu Br fä är sedan behöfdes en högre elementarskola,
-j postkontor, apolliek och proviticialläkare, jemte handeln och den liliiga
insjö-J (raliken, för att erinra om tillvaron af en stad, hvilken man under ortens
| landtliga enkelhet annars kunnat förbise. Men under sednaste lid har äfveu
i Nyslott begynnt att antaga ett mera stadslikt ulseonde inom och utomhus;
man bör hoppas att det skett till dess fromma.

82. Warkaus.

Under färden norrut genom det sjörika Leppävirta, der strömrensningen
länge med framgång arbetat uppå att tämja elementerna, igenkänner man
Warkaus af den långa bron, som intager midten af planchen. Icke långt
härifrån i norr nedstörta Kallavesis vattenmassor genom Konnus fors i
Unnukkavesi, men kringgås af sjöfarten genom den 1238 fot långa Konnus kanal
vid forsens sida. Unnukka, lika brådskande, kastar sig genom Warkaus fors
med väldigt dån in i Äimisvesi, men öfverlistas och förödmjukas, äfven den,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>