Finland framstäldt i teckningar / 206 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Savolaks - Lokala Detaljer - 82. Warkaus - 83. Strömsdal - 84—87. Kuopio med dess omgifningar: farleden, Pirunpesä, Tuovilanlaks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom Talpair kanal af 2853 fota fångd och 18 fot* sänkning samt tvenne
stussar 0111 120 fots lingd och 24 fots bredd mcllatl portarna. Båda kanalerna
beräknas för 7 fots djup; för deras skull rensades segelleden vid Kosulnnvirta
och Virtasalnil, hvilket allt skedde åren 1835—42 samt medtog 180,927
dagsverken DCll nära GO,O0O rubel. År 18-13 fördjupades för samma ändamål
Altt-virta atrom, ock I.eppävirla bro ombyggdes. Detla var lärspånen, förrän man
vågade storverket Saitna kanal. När man kaminer frän deu, synas Taipale
ocli Kihiii.h som leksaker. Deras gagn är doek obestridligt; det är genom
dem det blir möjligt att färdas i båt frän de nordligaste sjöar i Savolaks
alll-iled lill WiWmanstraild och Lauritsala. Taipale kanal blef 1810 upplåten lill
allmänt begagnande, Konnus kanal ftirst året derpä. Inemot 300 fartyg
passera årligen härigenom. — Warkans bruksanläggningar, grundade pä sjömalm
i närheten, saint dess jiSgverk, ett af de största i landet, en hel liten siad
för sig, tillhörande handelshuset Wahl i Wiborg, skymmas pä planchen af
Irädgrupperna i bakgrunden. En angenäm båtfärd för derifrän till den 1 verst
ät höger belägna kanalen, hvars läge, likasom brukets,’är elt af de täcknste,

83. Strömsdal.

I Nilsiä socken, 5 mil från Kuopio, vid Jukkas fors, sm afleder
Vuotjärvis vatten nedåt Akonvesi och de nedre sjöarna, anlades år 1746
Strömsdals jernbruk, på finska Jukkais benämndt efter forsen; stamordet anses vara
Juva, hvilket I finskan betecknar en trång dal med en fors i dess botten och
som i flera böjningar förekommer bland ortsnamnen. Bruket, grundadt på sjö-
och myrmalm samt försedt med masugn och gjutverk, är ett af de
betydligaste i landet, har tillhört Wredeslägten, sedermera Tigerstedtarne och
slutligen i början af 1851 blifvit försåldt till en hofrädinna i Petersburg för 120,000
rubel silfver. Sågverk och jordegendom medfölja. Belägen högt uppå kullen
till venster, nedblickar karaktersbyggnaden stolt öfver flitens mödor och äflan
ner uti dalen.

84—87. Kuopio med dess omgifningar: farleden, Pirunpesä, Tuovilanlaks.

Näst Nyslott och Kexholm, ha väl få städer 1 Finland så många och så
höga backar i sin omgifning, som Kuopio. Deraf vet planchen intet, med
undantag at några haifskymda kuller i bakgrunden. Den soin vill njuta] en fri
öfverblick öfver denna uppblomstrande nejdi, han uppslige en sommarafton pä
balkongen kring kyrkans torn, för att, tutad mot balustraden, betrakta den
vidsträckta taflan. Under hans fotter uibreder sig sladen på sin »lS.lt frin
foten af 1’ujn backe (ill Kallavesis Btrmtd, pä iivars utskjutande uddar
framliden ämnar anlägga parker och promenader. Regelbundna, snörräta,
utstakade, men ännu (ill en del obebyggda med grönskande toma tomter *), skära
hvarandra gatorna i nfmiitta rutor ined läga envftnings hus, som blott kring
numera domkyrkan i stadens medelpunkt resa sig högre och ståtligare.
Längre bort synas quaierna vid PuhKanierni. omgifna af bälar och lodjor. Ar det
lördagsafton, livimln pä den blanka fjärden of Kallavesi hundrade kyrkbätar.
snabbt framilande mot samma mål, och längre borta (ceknar sig mot den
blånande horisonten den mörka strimman af ångfartygets rök, strödd Kfrer
fjärdarna, synes en arkipelag af hundrade holmar och klippor, likt utposter mot de
slora vattenspeglarna, der ögat ej finner land. At söder höjer sig det
täcka-Sa v i,sa ar i, elt finskt Isola hella i smått, och gcntdereniot pä fysla landet
H arjul a, stadens närmaste granne. Åt norr slingrar sig landsvägen endast
i -t verst framåt, hvarefter deu afbrvtes af Kelloniemi eller T o i v ol a i 1808
j ärs krigshistoria beröm du pass, cn pä fäcka perspckliver rik passage.

Förbi sä mflhgen vacker punkt vid Kallavesis stränder skyndar
hetraktn-j ren elt ögonblick till Maaninga **) 4ys mil från Kuopio. Redan t
kyrko-; byn blir nejden intagande. Tavinieml, Halola, Kftrhusaari m. fl.[punkter
för-S tjena nämnas; men vil! man njuta pä engäng det storartade och behagfulla af
; en landakapsvy, så må man en lugn och klar sommarafton färdas i bät framåt
; Tuovilanlaks, Man Inkommer i en vik, läng, djup, omglfven af stränder, der
! -den lodräta klippan omvexlar med grönskande ängar. Ögat tvekar i valet af
; anblick; lill höger reser sig en strand af skroiliga klippor-— dot är
Pirun-S pesä fdjefvulens bo); sä kallas månget dystert tillhåll för sägnerna om
he-dendomens jättar och den kristna tidclis onda fortappade väsenden. Pirunpesä
är en grotta, bildad under de mot stranden i djerf oordning uppstaplade
stenblocken. Ofvanför dem blir marken jemi, herrliga åkrar vagga der sina skör-

’) Sedan planchen tecknades, är cn stor del af dessa toma tomter bebyggd.

**) Maaninga, härtills kapell tmder Knoplo, kommer vid nuvarande putors död att
s*rs«iijas som »gen »orken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>