Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VI. Savolaks
- Lokala Detaljer
- 84—87. Kuopio med dess omgifningar: farleden, Pirunpesä, Tuovilanlaks
- VII. Tavastland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dar, anblicken af idoga gårdar förjagar minnet af strandens dysterhet. Tu o- •
vilaalak.H vik är en god itiH läng;, dess innersta strand är i hög grad intpotic- j
rande. Trakten liöjer sig stark t och bildar mellan åsarna djupa oeh smala ;
dalar, i hvilka häcken sorlar mellan lunder af hägg. Eli stycka frän gården S
deruppe på den försla höjden linnes en liten insjö, livilken afbordar sitt val- ;
(eu utför cn fors. Sommartid, dä insjöns vatten är lägt, ser man här blott en %
klyfta af mosslupna stenar, (ill hälften skymda af lummiga granar och björkar. J
Flodtiden dereuiot höres redan pä afständ forsens däfva brus. Man nalkas ;
hron, <ien tyckes svigta under vandrarens fot; öfver hällarna nedrusar forsens J
vatten, skummet stiger högt inol bron och droppar likt dagg frän granarnas ;
barr. Nägra varsaina steg nedät brädjupet, oeli vandraren sfär vid den prakt- *
fulla forsens bädd i en remna, som tyckes sprängd i jordens innandöme. Väg ;
pa våg brusar bär fram, och den lilla qvarnen uppe i forsnacken tyckes skälf- t
va i sina grundvalar, likasom anande sitt öde att lid efter annan bortspolas J
af vårflödet), — I afsigt att öppna en segelled norrut, fullbordades för några ;
0
är sedan lt u o k o v i r I a kanal icke längt härifrån; en annan kanal med sluss- ;
byggnad är i det närmaste färdig vid V i an do, der vid den stora forsen af ;
samtna namn ett nytt pappersbruk är i full verksamhet. Segelleden går här- ■ ;
ifrim genom Tomperi, Nerkko m. fl, vattendrag norrut (ill Idensalmi, oeh den !
dag skall komma, när propellångfartyget med nya vcrldens specerier ilar frän ;
0
liafvet genoin Saiina kanal samt sjöarna uppföre, för att slutligen ankra i cd J
bortgömd vik vid foten af den laudtrygg, som skiljer Saiinns fjärdar frön Uleä ;
vattensystem.
VII. Tavastland.
Tavastland är Finlands mellersta del omkring Päjäne sjö. Dess längd
ifrån Nylands gräns till Pyhäjärvi i Österbotten är 45 mil. Provinsen är
smalare mot norr, men sydligaste delen mellan Egentliga Finland och Satakunda
i vester samt södra Savolaks i öster är bredast, eller ungefär 30 mil.
Tavastlands vapen är ett gyllene lodjur med tre stjernor ofvan, tre rosor under
i rödt fält, och akölden betäckes af grefskapskrona. I motsats mot
Österbotten och Nyland, hvllka af Tavastbon kallas låglandet (ala-maa), är
Tavastland något högre beläget samt genomstruket af skogbevuxna. sällan kala
landtåsar, mellan hvilka sjöar oeh strömmar slingra sig. Ehuru detta är
allmänna karakteren, förete likväl norra och södra delarna deraf stor olikhet
sinsemellan. I den förra äro hemmanen glest strödda pä äsarna mellan
sjöarna ocli kärren, vid hvilkas stränder man ofta i slulet af Augusti, vadande
i vattnet, bergar ängarne. Landtmanncn sätlcr här största hoppet pä sveden,
och de steniga backsluttningarna prydas, likasom i Savolaks, af det gredelins
bobvetet. Åt den södra, något jemnare delen har eu äldre kultur redan gifvit
större och sammanhängande åkerfält; man räknar här 400 menniskor pä
qva-drafmilen. I hela Tavastland, utom i dess sydvestra del. äro kyrkorna
byggda vid sjöstränder, helst pä nägon utskjutande udde, och socknarna deromfcring,
eller ock kring fiqra med hvarandra förbundna sjöar. Man ser tydligt alt
af-seeniie alltid blifvit fäslaidt vid kommunikation sjöledes till kyrkan. Detta har
sin grund deruti, att landets kolonisering här, säsom annorstädes, gick längs
sjöarna, den tid inga vägar funnos genom urskogarna. Tavast lanning.cn älskar
ännu sina sjöar ocb ror hellre ivn mil lill kyrkan, än hau hker eller går en
mil, I VHtmaari ligger kyrkan pä en holme, dit det höst oeh vår är svart
att kontma; men cn motion är 1770 om dess förläggande 1111 stranden af fasta
landet väckte motstånd. Kapprodden, Tavasllands nationalnöjc hvarje
sommarsöndag, kan deruti hafva haft sin goda del, Hvart byalag bygger sig
gemensam kyrkbål, som efter hyns storlek kan vara så stor, att den
inrymmer 150 eller flera personer och ros med 26 par arar. Den är utan köl, läng
och rankig, och segel nyttjas aldrig. Sjöarna äro af ålder kända för sin
rikedom pä fisk. Deu största af vära insjSfiskar, Mal fisken (Silarna glnnis,
86-kä-kala) har man hittills funnit blott i Tavastland. Men af befolkniugen är
mutKan allramest värderad, och muikrommen har till och med i Helsingfors
börjat räknas bland läckerheter.
Emedan Tavasllands utseende helt och hållet bestämmes af dess talrika
sjöar, sotn med sina vackra holmar, uddar, vikar och forsar försona muarna*
och mossornas enformiga ödslighet, är det nödigt att fästa vid dem en särskild
uppmärksamhet. De förena sig, spridda insjöar oräknade, i tvenne bassiner,
af hvilka den östra har Päjäne ti! medelpunkt. Nordligaste Ta västlands
största sjö, Kcitele (6 mil läng), genom Mattila ström delad i öfre oeh
nedre Kcitele, flr genom Kymmene forsar valten ifrän Kirijärvi och Kolims-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0211.html
