- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
209

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pälkäite sockcn. Deremot äro Tavaslländskorna i finare linnévävnader ännu långt efter Peinar och många andra orter. 1 mitten af förra seklet inrättade Krigsrådet 0. E. Boije och Kapten A. Boije på sin egendom Lahdentaka i Tyrväntö den första skolan för provinsens invånare uti linplantering och
linnespånad. De underhöllo i början 20 elever, hvilka efter slutad lärokurs
spriddes ut i landsbygden, utdelade bland allmogen spinnrockar och hasplar samt sysselsatte sålunda utom skolan 300 apinnerskor. Ar 1764 hade de i sin skola 24 vävstolar i gång. Hushållningssällskapet har för linodlingen nyligen till Mustiala institut införskrifvit en familj från Ångermanland samt utspridt magerska spinnrockar. Humla odlades för 300 år sedan i Tavastland så mycket,att Savolaks därmed förseddes. Bland handtverkare finnas här ojemförligt flera garfvare än i andra provinser. Fabrikerna äro högst få. Bland dessa må nämnas ett oljeslageri uti Arakoski fors i Padasjoki, ett annat dylikt på Porkkala gård samt en snusfabrik på Bobacka. Oaktadt rikedomen pä sjömalm, finnas i hela provinsen blott tre jernbruk samt ett af Bruksinspektör Juslén på hemmanet Pekkanen i Petäjävesi nyligen anlagt blästerverk med tvenne harkhyttor *). Tvenne andra blästerverk, det ena i Padasjoki, det andra i Längelmäki, skola dock vara påtänkte. Direktör J. R. Depont anlade 1748 utan publikt understöd på Sillanpää bys ägor i Somero ett glasbruk Åvik, som i
flere decennier var det enda i Finland. Bruket sysselsatte 100 arbetare, och de första glasblåsare voro, heter det, tvenne katholiker. Sedan i nyaste tid tvenne eldsvådor efter varandra lagt detta bruk i aska, är det nu nedlagt, men Tavastland har likväl för det närvarande det bästa finska glasbruk på Notsjö. (Om Jokkis längre fram).

Tavastlänningen (Hämäläinen)har starkt markerade anletsdrag, grof och muskulös kroppsbyggnad med breda axlar samt yfvigt, i nacken jemnt afklippt hår. Bland alla Finnar, är han den härdigaste, arbetsammaste och tarfligaste. Klädd i m e k k o (säckpaletot), är han sommartiden på utarbete från första dagningen lill sent på aftonen med föga annan kost, än den halffärdiga talkkunarätten, som han i en så kallad kontti (näfverrensel) bär med sig på ryggen. Är måltiden inne, får ban, med tillhjeip af sitt oumbärliga vademecum, puukkon, af närmaste björk en näfverrifva, vari han tillblandar talkkunamjölet med mjölken. Om vintern njuter ban så mycket mer af hvilan och frossar

*) Stud. K. J. Regn’-’II.

i synnerhet jultiden. I jämförelse med Savolaksaren är han begåfvad med mindre poetisk fallenhet, i jämförelse med Österbåttningen är han mindre konstfärdig och företagsam. I stället anträffar man hos den allvarsame, ihärdiige Tavastlänningen större förmögenhet än hos dessa. Hans (trumpenhet, som
stundom antager karakteren af härdnackadt styfsinne, härrör till det mesta af förra historiska förhållanden; egendomsinnehafvares förtryck och fordna enbetsmäns orättrådighet hafva gjort på honom ett outplånligt intryck. Skolanstalter hafva icke heller ännu i provinsen skingrat okunnigheten och mildrat sinnelaget. Tavastlänningens språk är rent och klangfullt. En utmärkt
skriftstlällare, D:r Jacob Judén, representerar denna dialekt.

Tavastlands kolonisationshistorie tyckes förtjena cn större uppmärksamhet, än hittills deråt blifvit egnad. Den tid Birger Jarl med sina ”hälade och panzarklädde riddare" anlände till Tavesternes hamn och derefter anlade Tavastehus slott, bodde Lappar öfverallt i Tavastland jemte Finnarne. Vid reformationstiden finner man spår af Lappar i sydligaste delen (Somero). Under Gustaf Wasas tid hade norra delen af provinsen värde blott i egenskap af fiskevatten och skogarna för ekorrskinnens skull samt de usle nomadiserande Lapparne, af hvilka förpaktare *) indrefvo skatt. Tidigare än Laukkas, Saarijärvi och Wiitasaari har Rautalampi varit bebodt, Detta har skett genom
flyttningar ifrån södra Tavastland. Detta ser man bland annat deraf, att en slägt derstädés ännu heter Ritvanen efter hembyn Ritvanen i Sääksmäki. Småningom hafva
äfven från Savolaks kolonister tillkommit. Nämnda tre andra socknar betjenades i början med präst från Rautalampi, eller ock reste, enligt en annan sägen, prästen i Sysmä någon gång sommartiden dit och höll under ett slags pell gudstjenst vid Ristilahti vik vid södra ändan af sjön Kuhnama i
Laukkas. 1 förra hälften af 1400-talet voro konungens fogdar i Tavastehus, Waldemar Djekn och Olof Tavast, ifrigt sysselsatte med att utsända kolonister från södra delen af provinsen till den norra. Detsamma berättas om en Harald och Ärengisle Andersson seklet förut. Derigenom vanns äfven målet, ty norra Tavastland synes blifvit tidigare bebodt än vissa delar af södra Korsholms län i Österbotten. De så kallade äremarker (erämaat), som i Gustaf I:s tid funnos mellan Korsholms län och Hollola häradet och till hvilka Ståthållaren på Nyslott Gustaf Fincke skickade 140 Savolaksbönder att bosätta ...
––––––––––-
«) Lapparne kallade sådana konunga olmai d: ä. konungens män.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free