Finland framstäldt i teckningar / 219 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland - Lokala detaljer - 90. Iillis prestgård - 91. Sommarnäs - 92. Hakoisten Linna - 93. Hiittis - 94. Palikais

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Hctnola medelst deu väldiga Koskenniska for» höglandets barriere, livar- ;
efter den något lugnare strömmar genom Kauramuankoski förbi Sitikkala by j
— den celebre Sjögrens anspråkslösa hem — och utbreder en hägot bredare J
vattenyta, Leinln sefkä, som skjuter en liten vik under prostgårdens liöga 5
strand, medan den på andra sidan om den pä planelien synliga tallbacken ’
fortsattes undern&rnn af PelinginseSkä, Den stora sjön Pyhäjärvi, som härefter J
följer, är medelpunkten för ortens vatten. Hit strömma frän Pieksämåki, Kangas- ;

merni och Mintyharju Wnojärvi, Suolijärvi m. fl. sjöar, genom Haarn-, Siika-, %

£

Pytinkö. Verralan- eller Jaalan-kuski och föranleda kapellet Jaalas benämning S
vesikanea (vattenfolket, vattentrakten), i motsats till moderkyrkolandet, maa- ;

K»

kaii&a (landfasta området). Floden flyter sedan mycket bred mellan Pilkamsia J
(Ammondt) och Oravala (i Walkiala; Stenij) utför KySpärilä, nedanför hvli- ;
ken Kivijärvi m. 11. betydliga sjöar frän Luumäki och Walkiala frän öster iu- ;
strömma, förrän deu hnnnit Keltis. Strömmen är här icke allenast sokne-
-ocli Sänegräns mot Walkiala, ulan var äfven 1713—1809 riksgräns, hvarunder j
svensk gränspostering och tullkammare fauns pä Keltis. Denna punkt är tilli- S
ka folkgräns, ly Walkialabon skiljer sig genom klädedrägt, seder oeh spräk ;
frön liltisbon; den förre kallar pä sin sida Kyöpärilä fors Woikka. Kapprod- ;
deu em söndagarne sker bär (blunda, att, då man frän andra stranden af Py- Z
häjärvi börjar täfllngen, blolt. bnl/len af bätfolket med full styrka ror till Iandt- ;
udden vid det vackra Marlehäck, der friska krafler träda i stället, för att öf- ;
ver Pelingiuselkä ro fram till kyrkan. Udden samt nämnde egendom hafva S
deraf fatt namnet Muuttoniemi, d. ii. landtudden, der nian ombyter rodd. ;

91. Sommarnäs.

Orimattila skildes IG36 frän Hollola och omfattade fordom under namn af ;
Nyby äfven Naslol» och Artsjö kapeller samt littis. BorgS ä, som genomskär ’
soknen, var förut vestlig gräns för Kymmenegärds län. Vid denna å ligger *.
Sömmarnas (Sominaislen kartano, Stjernvall) med sin vackra karaktersbygg- ;
nad midt emot Tönnö (Tonnér), Sydligast mot Mäniaälä oeh Mörskom ligga ;
de tvenne; förenade godsen Ruhka och Terrinicmi (förut Toll, uu Arninoff), J
redan i förra seklet bekanta för sina sehäferier. OrtmaMila har flera vackra ;
vyer, ehuru sjöarna mindre än i det öfriga Tavastland gifva landskapet färg. ;
Ehtiru sokne» i sednaste ären lidit af missvexter, räknas den likväl bland 5
eädesrikare orter och har förmögen befolkning. Jordmanen nr här, likasom i ’

littis, såkaltad val aja maa, egna (i mest fur hafvcrodling. I Käkelä by
föreföll den 24 Febr. 1808 en mindre affär,

92. Hakoisten Linna.

Haga säteri det sköna Janakkala, beläget ‘2 ’/j mil frän Tavaslehus,
har fijrut tillhört familjerne Uggla oeh Lcjonhufvud samt sedan genom
gifter-niäl tillfallit familjen Boije. Oen höga, branta och iifverst platta bergbympeln
invid sätesgården kalas ännu af ortens invånare Hakoislen linna ocb
egendomen deraf Hakoisten kartana, antingen namnet uppkommit af ha ko, som i
finskan betecknar ett kallfallet förtorkad! träd, eller af någon forntida
liufvids-man Hake, Hakon. Trappor, af naluren danade och så jemna som vore de
uthuggna, leda upp lill kullen, hvarifrän trenne gångar finnas nedåt slättmarken.
I trakten af berget bar man funnit silfversporrar ocb fjTkauliga mynt. —
Enligt sägen[1], har egendomen fordom varit en kungsgård ocb vid
anläggandet af Tavaslehus blifvit gifven i utbyte mot; den jord som tillädes gladen.
Bn annan sägen uppgifver, hvad äfven namnet bekräftar, att stället fordom
varit befästadt, och I sjelfva verket tror inan sig der finna spär af en jordvall.
Derinvid är en håla i berget. I Janakkala fiuues äfven nära till Haga

93. Hiittis

eller Hüren kartano (Langensköld), som presenterar faijuden af sin vackra
ka-raktersbyggnad ät landsvägen icke längt i söder frän Tavaslehus. Del är
troligt att detta gods fanns redan I medlet af 15 seklet, ehuru det då ägdes af
bönder. Waimnvesi, som börjar sitt lopp frän Pääjärvi i Lampis oeh slingrar
sig genom Tervakoski och andra lagenheter I soknen, tager sio kosa förbi
Hiittis samt är bekant för att hysa don största af våra insjöars fiskar,
Ma!-liskcn, hviiken man härtills icke anträffat annorstädes än här och i de närmast
omgifvande soknarna af deita vattensystem.

94. Palikais.

Somtsro är Tavasllands sydligaste del. Pitkäjärvi, Pemar åns öfra lopp,
delar soknen i tvenne hälfter, hvaraf den nordligare större med 170
lägenheter hör under Tavastchus län, den sydligare med något öfver 50 under Åbo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>