Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, la Gardie, «om 1652 fick nokneii i förläning, hindrades af döden att här
anlägga en iillämnad siad. Följande är utfördes denna afsigt af hans cnka
Ebba Brahe, som genom llenrik Tarast lät pä Pinuouäs fordna kungsladugårds
ägor grundlägga oeli efter sin salige herre uppkalla
Jakobs t ad. Privilegierna äro utfärdade den 21 Nu v. 1060 och sedan
flerfaldigt bekräftade. Genast i början uppstad cn stark rivalitet med
NyCar-leby, som här idkat handel tillförene och nu vid strängt straff härifrån
utestängdes. Nära nog hade Jakob.ilad i denna ä ömse sidor afundsaina fällan
dukat under, i del att Carl XI är 1682 anbefall le stadens ödeläggande och
invånarncs flyttande lill nännasle andra släder, en fara, som först ar 1689,
ef ler flera uppskof, var itfverständen. Tjugufem är derefter, 1714, blefvo
sladen d. 4 Mars och kyrkan d. 30 Nuv, af fienden brända. 17(55 fick Jakfcbslad
stapcli ätt under GamlaCarlcfcy tullkammare oeli ändtligeu 1793 full
sfapfelfti-Iiet. Sedan dess steg dess vals land betydligt. Den % jtl. 1835 kl. efter 10
pä aflöiieu uppstod eldsvada i radman Forsbergs gärd och utbredde sig
under alark nordvesllig vind öfver hcla den södra ocli häst bebyggda delen af
sladen, dervid 73 gärdar, rådhuset, en mängd luagasinrr :n. m. lolalt nedbrumio.
Först följande middag var faran för återstående gärdar förbi.
Brandstodsbolagets förlust var 72,000 rub. banko ass., den enskilda förlusten vida större.
Men Jakobslad repade sig hastigt nog och vann pä sin nya reglering 1836
både utrymme och prydlighel. Sladen liar omkring 3000 tunnland jord;
stadsplanen ulgör 05 tunnland, indelade i 232 tomter. Dess 2000 invånare Iiiira till
Pedersöre pastorat, Jakobslad har, jemte provincialläkare och vanliga
inrättningar, en pä donation af framl. Kommerserådet Lindskog grundad lägre
elementarskola, Tvärsigenom staden rinner en bäck; en half mil i vester är öppna
hafvet, tre qvart mil i norr är redden oeh rund(omkring i norr och öster eu 5
tallös mängd af öar ocli smid, vid hvilka stadsborna uppfört de täckaste som- jj
marboningar. Jakobslad hade 1851 en flolla af 3,317 läsler, bland hvilka bälflcu J
*
pä__ en enda liawd, kommerserådet Malms. Både import och isynnerhet export i
äro ganska betydliga. j
5
Långs deu vid kusten slingrande vägen kommer man närmast i norr till Z
14} Kronoby. Här fanns af älder eu kyrka, Påras (Poras) benämnd efter j
åns dit varande finska namn; egen pastor tilisaltes 1607, dä Carl lX:s kröning \
gaf anledning (ill namnet Kronoby. Land och folk som i Pedersöre. Om or- t
tens slora skeppsbyggen säger doktor Walliu i sin dagbok ar 1707: ’’Vid# ’
Catlcbv oeh Cronoby or det största skjeppsbyggcri, der firligcu skjepp
förfärdigas. Är 1092 förde» härifrån 32 »rlognkjepp. Bär har ok fordom slora
Cronan varit bygder. Englfindarne rnSstc sjelfva tllsta dessa vela med dem
temulera om Konsten, ja ok superera,”— Här var ock fordoai på Korpholinen,
elt hospital för hela Österbotten uppfördt 1031, jemte särskilde byggnader fSr
spelålske. Sedan denna vidriga sjukdom, som nian tror föranledd genom
ymnigt förtärande af skjälkött, upphört, blef horpitalet en bostad fiir sinnessjuke,
som under egen läkare här bodde nog I längt och usell, intill dess. det nya
dårhuset i Helsingfors för, dem öppnade cn mera vårdad fristad. — 1 ösler är
T er i järvi kapell med svensk befolkning, om hvilken ännu för 30 är sedan
det berömliga intyg gafs, alt der i mannaminne intet o&itla barn blifvit fö ill
och intet mord begänget, — Vidare i norr är 15) OainlaCarleby med
de vid Welilijoki liggande kapellerna Katts t b y, Öfver- och
Neder-Wetil samt 11 a Is o predikogäll oeh det genom Runebergs dikt sa
ryktbara Per ho. örtens finska oeli äldsta namn ar Kokkola
(Kokko-lahli, Örnvik), sä benämnd efter en numera uttorkad vik, po hvars fyra
slora klippor, Kokonkivet, bafsöjuarna plägade lura pä fisk. Namnet Carleby
härleden från Carl VIII Knutson; cu pätagligeu grundlös sägen uppgifter atl
denne konung nägon tid här sökt eu tillflykt. Landet slätt, genom slrömmartt.
af nyssnämnde ä, hvars stdnata fors heter Karjalakoski, efter ryske Karelare
soin der omkommit. Ktislen djupt Inskuren; Bredviks-, Y v pils- och
Trullö-fjftrdar äro uppfyllda af holmar; störst äro Knifsund, Trullö oeh RenÖ med
namn efier Lappat ne samt Tankar fiskeläge. Folket dels djupt svenskt,
mycket eget i lynne oeh språk, dels uppblandad! finskt, Klubbekriget och stora
ofreden ha pä orten efterlemnat mänga minnen.
Ilär anlädes genom fundatiousbref af d. 7 Sept. 1620 pä Rislru«ds bys
ägor oeh vid deu dä segelbara Kokkolahti (Kyrkofjäiden) sladen
Gamla-Carl eby, sä kallad lill skilnad frän NyCarleby; det förra för i vapnet en
liggande, det sednare en å ända stäende Ijärtunua, häda med eu ur aprundet
utslående låga. År 1765 erhöll staden stapelfrihet. Numera är viken
uppgrundad; blott en smal föraiuandc rännil, Sundet kallad, äterstar vid stadens
östra sida, ocli fartygen nödgas ankra en mil den fräu pä deu Öppna redden vid
Trullö, Inloppet är af mänga grund försväradt. Hårda, öden ha öfvergält denna
stad alltifrån dess begynnelse. Dess första invånare voro bönder i Ristrands
by, som alogo sig på handel; dess forsla hus deras oregelbundna kojor. Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0241.html
