Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten - Lokala detaljer - 108. Östermyra - 109—111. Wasa, NyCarleby. Jakobstad - 112, 113. Uleåborg. Torneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
draga sina atöOar och ikläda sig yl le tofflor, pii det alt ej friktionen under au- 5
lan mä frambringa en gnista och välla allas undergång, Denna försiglighet är \
nödvändig, ty det tina svarta dam, soin fäster sig vid byggnadernas inre vag- J
gar oeh tak, är det eldfäugdaste man kan tänka sig. Den lt> Oktober 18-14 «
hände sig att det ined p;.pprr belagda taket af torkhuset anländes af gnistor ;
frän en skorsten. I luisel förvarades vid tillfallet 40 faslager krut, det bluste, ;
allt Icfvande flydde långt bort, oeli ingen mensklig makt syntes numera kunna ;
afvärja den hotande olyckan. Dä begåfvo sig skjotsriiltaren Fredrik Salinén J
oeh stalldrängen Jakob Snöni pn det brinnande taket och släckte elden. Eft j
sådant mod är minnesvärd!. Annars brukade framl, brulwpatrmi Wasastjema ;
nägon gäng, när lian hade vänner pn Östcrmyra, 13la nedgräfva en centner ;
krut ocb spränga deu i luften, — ett nöje egnad t för stället oeh nog sällsynt ;
i fredstider.
109—111. Wasa, NyCarleby. Jakobstad.
Tecknaren, soin tagit sin vy af Wasa från norr vid prostgården, har 1
i eke lyckntB välja den bäsla synpunkten, Man (yrker sig se eu la mil lig vy \
med sommarens skördar; blott i fonden visa sig några fä hus, klocktornet !
samt den vackra stenkyrkan, skymd af en gammal byggnad, Wasa har dock ;
vida vackrare punkter. Hofrättsluwet med dess alléer, oingifna af välbyggda ;
hus, och geutderemot Korsholms grönskande vallar, hade gifvit en mera lill- 5
fredsslällaiide anblick. Sommartid, dä en mängd familjer utjflytfa tili Brändö, ;
#
är Wasa nog enformigt; rlet saknar höjder och större vatlenvyer. Vintertid »
deremot iilVerträffar den lifliga rörelsen på dess galor alla graunsläder. Wasa ;
har cn talrik ocb bildad sällskapskrets; lefnaden har de sednare åren blifvit, ;
dvrare än förr, ;
t
Vackraste utaigten iifvcr det gladl belägna NyCarieby är i norr, der 5
staden i lialfcirkel höjer sig kring en vidgad bugt af elfven. Planehen der- •
0
en.ot aftecknar etaden frän vestra elfstramlen i söder, man ser kyrkan. upp- J
förd är 1701, cn del af staden och en tredjedel af den Ställiga bron. som här j
ser ting larflig ut. Till liöger i fonden synas IBfparller invid den täcka af for- ;
0
sen kringflutna Brunnsholmen med dess lillu värdshus, kägelbana oeh rankiga
danssafOng. Elfven är teckna il i dess valtenfaltigasle skick nnder rötmåna- é
den; vanligen brusar den vida högre och mäktigare; ja stundom vid starka ’
islossningar gä dess böljor tätt nnder locket af bron. Staden är liten, liar
aldrig brunnit, liar derföre trånga krokiga gator ocli lä större hus; naturen
har i stället med vatten, grönska oeh höga stränder förskönat dess iitsigfer,
Nägra täcka landtgärdar: Juthbaeka, Smedsbacka, Kudduäs, lifva dess
otn-gtfliingar.
Bio it t v ii mil i norr derifrän är Jakobs ta d. Planchen framställer den
breda och raka avenyen frän söder. Att döma deraf, skulle mau vänta ett
nytt. Helsingfors. Om oehsft denna vänlan ej uppfylles, finner man likväl en
efler sista branden nybyggd och reglerad siad med breda raka galer och
prydliga hus. Närmast till venster är kommerserådet P. Malms stenhus. Ilvad
naiuren nekat JakSjsslad i dess flacka, vattenlösa, bljlt af eu sinande bäck
gcimmtludia läge bar den rikt ersatt genom den herrligaste skärgård. Det var
här stadsboenie soinmareu 1851 pä clt vackert sätt visade skalden Runeberg
sin kärlek, i det dc vid hans älcrkomst frän Sverige arrangerade en enkel
fest i den fiskarestuga:, som fordom iillhiirt hans fader ocli som uu, äter försatt
i skick, förärades skalden till evördelig egendom.
112, 113. Uleåborg. Torneå.
Det gamla Uleåborg, som fostrat Franzén, är ej mer. Nutidens Uleäborg
synes pä planehen, teeknadt frän nordost. Man ser «le sista svallvågorna af
den skummande Meiikoski, en båt aom far ner, en bät a om dras upp. Man
ser de smfi Stampholinarna, grynqvarnen, sägen, kyrkan, Franzénska husel,
skolhuset m. fl. byggnader; lill höger partier af guvernörens, till venster eu
dol af Franzéns trädgård, en storartad anläggning. Del öfriga af den’ rika
välbyggda släden med dess raka och breda gator skymmes i bakgrunden. Den
annars sandiga nejden fiir af den brusande strömmen elt lifiigt, storartadt
utseende. Båtarna ila, laxarna spritta, talrika farlygs segel glänsa i fjerran,
Frän ”Pokkises backe” är en af stadens skönaste tttflgler. Midt emot öfver
forsen höja sig pä deu lilla holmen ruinerna af Uleä borg, hvaraf sia den
lånat silt namn. Om dess grundläggning säger en gammal tradition, att är
1590 kom Pehr Bagge med 1500 inan till ”Uiahainu,” uppförde vallar ocb
kiinggräfde stället för det ”fordna" slottet, hvarest funnos en mängd
menni-skoben. Allmogen klagade öfver den lunga dem deraf vederfors, meu
byggnaden fortsattes tid efler annan in pä 1600 talet, dä landshöfdiugeu turvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
