Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hos Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smörgåsar, öl och supar, pipor och tobak. Runeberg visade den femtonårige novitien den vänskapstjänsten att i god tid fatta honom under armen och gå hem med honom för att rädda honom undan alla farliga brorskålar.
Ett par dagar därefter var han färdig att resa, och klockan tre på eftermiddagen kom skjutsen.
Men magistern var inte hemma, och han ville inte fara utan att ha fått säga honom tack och farväl. Hästen fick vänta, medan han själv och andra sökte efter Runeberg. Men han stod inte att finna, och timme gick efter timme. Då klockan
blev halv sex, kunde man inte vänta längre. Han måste resa utan att få tacka sin lärare.
Kanske blev det därför under kommande år alltid hos honom kvarstående liksom en fordran, som Runeberg hade hos honom och som han ville betala. Så ofta en fest skulle hållas för Finlands store skald, då var han med och hyllade sin käre
magister, och oftast var det han, som förde ordet. Det var musikstunderna han tackade för, det var för ledningen in på historiens område, det var för uppenbarelsen av den stora andens underbara skönhetsvärld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
