Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mamma hjärta att låta honom ligga i den smutsiga
stugan, utan hon bredde ut en slädfäll på golvet i
kammaren, och då flickorna hade lagt sig och ljuset
var släckt, fick han komma in. Han låg hela natten
vaken och hörde på Emilies andedrag. Det var
inte möjligt att sova.
Väl framme i Helsingfors, skildes det lilla
sällskapet åt. Zachris gick till sitt vanliga kvarter,
doktorinnan och Sophie bodde hos Rosenkampffs,
Emilie tog in hos kommerserådet Borgström, vars
fru var hennes kusin.
Men de båda unga flickorna råkades varje dag,
och av Zachris fordrade de, att han skulle visa dem
staden, följa dem på deras promenader och vara
deras kavaljer på baler och picknicker. Han råkade
alltså Emilie beständigt, och varje gång han såg
henne, växte hans kärlek liksom hans förtvivlan.
Syster Sophie reste hem i maj, sedan såg
[Zachris Emilie mindre ofta, men han blev ingalunda
mera lycklig fördenskull.
Emilie reste till Åbo den 16 juni, och samma dag
skrev Zachris en dikt, som han kallade Den flydda.
O du, som med dagen i väster mig flydde,
jag såg dig ej åter, när morgonen grydde;
när aftonen sjönk över dalarna ner,
jag såg dig ej mer.
Du sjönk med de stjärnor, som bleknat om våren;
de vårliga vindar med blommor i spåren,
de buro dig bort som en stråle i skyn;
då skymdes min syn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
