Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Despotismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för Suomis folk och språk och land
och för dess framtids makt,
att brista må vart nesligt band,
som det i bojor lagt.
I de ögonblick, då dessa ord flögo genom
hans hjärna, tyckte han sig i dem finna upprättelse
för alla de gånger, då han hade måst foga sig efter
tyranniska maktspråk, från den ödesdigra stunden
för många år sedan, då Österbottniska avdelningen
delades, till det sista censorsingreppet.
Han sjöng sina verser, medan han skapade
dem. Han var besynnerligt upprörd och på samma
gång stolt och modig, han stod helt och hållet
under frihetsmarschens förtrollning. Han var färdig
att gå till Sibirien för att få säga just dessa
upproriska ord, för att få tillropa både Sverige och Ryssland,
både den gamla härskaren och den nya, att
träl-domens dag var förbi för Finlands folk och att det
hatade sina bojor.
Denna sång sattes naturligtvis inte in i
tidningen, men den blev känd bland studenterna och
sjöngs av dem med hänförelse. Första versen
sjöngs så ofta, som möjligt var, den andra, endast
då man hade »säkra» åhörare. Snart blev det också
bland myndigheterna bekant, att studenterna sjöngo
en ny marseljäs, och detta väckte icke ringa ängslan.
Man gjorde Topelius uppmärksam på att om hans
författarskap till denna sång bleve känt, kunde det
leda till husundersökning och fängelse, ja, kanske
till Sibirien. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
