Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III: Nationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ättlingar, som drömde om östersjövälde och alltid
stodo på vakt mot moskoviten?
Han fann Uppsala, men utan någon Rudbeck,
utan någon storvulen drömmare, som ville göra
Sverige till all bildnings urhem.
Han fann Sko, men ingen lysande fältherre höll
hov i dess praktsalar.
Sverige fann han, men var voro svenskarna,
hans drömmars folk, hans äras folk, hans kärleks
folk?
Den ende ibland dem, som motsvarade det
ideal, som Topelius hade gjort sig av en äkta,
verklig svensk, honom förföljde de med hån och
åtlöje.
Almquist, han, som älskade riddardåd och
glans likaväl som allvar och fattigdom, han, som var
stark och rik, arm och ödmjuk på samma gång, han,
som var grubblande och lättsinnig, som hade inträngt
i alla skönhetens världar, en kung, som kunde sätta
sig att undervisa i en småbarnsskola, en präst, som
förde en krigares ljungande svärd, deras största
snille, den ende svensken, honom förstodo de inte,
honom förnekade detta folk av medelmåttor.
Och lika litet, som svenskarna förstodo
Almquist, lika litet förstodo de Finland.
De väntade sig, att finnarna skulle känna sig
olyckliga och förtryckta under det ryska väldet,
och om man sade dem, att detta land, som de inte
hade kunnat försvara, nu åtminstone hade kommit
i åtnjutande av fredens välsignelser, att det
ingalunda förtrycktes, utan regerades av sina egna äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
