Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III: Nationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betsmän, efter egna lagar, så blevo de inte glada
över att höra detta. Finland skulle inte få känna
sig lyckligt annat än under svenskt välde.
Det var kanske rätt mänskligt, att de kände det
så, men det var inte stort, inte klokt. Forna tiders
svenskar skulle ha sett saken på ett annat sätt.
Då Zachris kom åter till Finland, vände sig
hans hjärta med större värme än någonsin mot hans
finska folk. Han satte sig till att skriva en uppsats,
som skulle öppna svenskarnas ögon och visa dem
finnarnas nuvarande ståndpunkt. Denna uppsats,
som han kallade »Har finska folket en historia?»,
besvarade den uppställda frågan med nej, för så vitt
det gällde tiden före 1809. Till detta år intog
Finland den anspråkslösa ställningen av en svensk
provins; någon utpräglad, medveten nationalitet
fanns här inte och alltså inte heller någon historia
i högre mening. Efter 1809 däremot hade Finland
blivit ett land för sig, i det att Rysslands härskare
hade tillerkänt det rangen av en stat i union med
tsarriket. Landet ägde nu tillfälle att fritt utveckla
sin nationalitet, och alltså fanns nu möjlighet till
en egen finsk historia.
Denna uppsats, som först upplästes vid
öster-bottningarnas terminsfest den 9 november 1843 och
sedan offentliggjordes i nationstidningen, väckte
mycket uppseende både i Finland och i Sverige, och
man kan vara viss om att Snellman tog del av
innehållet. Han torde ha blivit måttligt förtjust, när
han redan här fann uttalade de idéer, som han ville
sprida bland sina landsmän. När Topelius talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
