Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III: Nationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om finska folket, menade han finnbefolkningen, när
han talade om Finlands språk, så menade han
finskan, när han talade om Finlands historia, så var
det återigen finnbefolkningens (öden han därmed
avsåg. Ingenting annat än det finska elementet tycktes,
finnas till för honom. Man kunde säga, att
Snell-mans stora tanke om den enbart finska staten redan
i denna avhandling fanns uttalad.
Äntligen, i januari 1844, fick Snellman taga
bladet från munnen. Då utsände han från
Kuopio-två tidningar, den ena på finska, kallad Mahaaniehen
ystävä, lantbrukarens vän, den andra på svenska,
med namnet Saima.
Den finska tidningen lämnade han snart till en
medarbetare, men i Saima framlade han nu denna
starka förkunnelse, som väl kunde förliknas vid
pietismen i stränghet och anspråksfullhet. Här
begärdes det av varje bildad man i Finland, att han
skulle försaka det språk, vari han hade uppfostrats
och som han under hela sitt liv hade talat. Här
fordrades, att man skulle kasta åt sidan den
företrädesrätt man hade tyckt sig äga såsom tillhörande
germanisk stam för att i stället upphöja och
upphjälpa en folkstam, som man allt hittills hade ansett
slö och underlägsen. Här förklarades det
nödvändigt att avskära sambandet med det land, som hade
gett Finland dess kultur, för att i stället söka
förbindelse med råa, finska stammar, med samojeder,
ostjaker och andra herdefolk, som ännu drevo
omkring på Rysslands och Sibiriens stäpper.
Detta var ett högt pris, men det måste betalas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
