Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju knappast tänka på giftermål, men den åttonde
november 1844 avlade han sin examen, och därmed
var det värsta hindret undanröjt.
Han hyste själv en önskan så djärv, att han
knappast vågade omnämna den för fästmö och mor.
Han ville helst fortsätta som tidningsman och bo
kvar i Helsingfors. Han var nästan säker om att
han genom småförtjänster jämte
redaktörsinkomster-na skulle kunna vinna tillräcklig utkomst.
Emilie hade kanske inte varit ohågad för
äventyret, men den, som bestämt motsatte sig ett så
dumdristigt förslag, var gamla doktorinnan. Gifta
sig på 1200 rubel, när man var en sådan slösare
som han, när man gav ut 60 rubel om året bara för
tobak, spelade bort hela 47 och hade ett
diversekonto, som var större, än vad otaliga bättre familjer
hade i årsinkomst!
Nej, om han vore klok som sin mamma, då
kunde det så vara, men sådan, som han nu var, då
han inte kunde låta bli att gå i borgen och lämna
ut ficklån, så måste han ha en fast inkomst, innan
han gifte sig. Om han önskade stanna i Helsingfors,
då skulle allt stackars Emilie få lära sig att vänta.
Det hjälpte inte, att inkomsten av tidningen
år 1844 sprang upp till 1600 rubel. Modern höll
det i alla fall för nödvändigt, att han skaffade sig
fast plats.
Men fast plats, det var för honom detsamma
som ett lektorat i landsorten. Det fanns ett ledigt
i Vasa, som han möjligen skulle kunna få, om han
bekvämade sig att söka det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
