Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De, som mottogo dikterna med stel likgiltighet,
voro nog i flertal, men till gengäld fanns det ju
också en och annan, som sade: »Se, här är en bok
för mig. Så har jag känt det. Jag har aldrig
förstått mig på Runeberg.»
Det var i allmänhet människor, som voro
ödmjuka och tänkte lågt om sin egen smak. Just
därför, att de förstodo Topelius, trodde de, att han
måste vara en ganska medelmåttig författare.
Både vänner och fiender tycktes sålunda vara
ense om att hans bok inte var något storverk. Den
vänlige beskyddaren hade ingen anledning att visa
sig, och Topelius måste stå fast vid sin ansökan.
I september reste han till Åbo för att inför
biskop och domkapitel försvara några latinska teser
och hålla provlektioner, varigenom han skulle visa
sig värdig lektorsbefattningen.
Det var långa, tråkiga dagar, som han
tillbringade i den forna huvudstaden. Han var i strid med
sig själv. Än ville han lyckas, än tyckte han, att
det vore bäst, att han inte bleve utnämnd. Då
teserna skulle ventileras, kom emellertid
ärelystnaden med i spelet, så att han gjorde sitt bästa.
Sina provlektioner skötte han också mycket
respektabelt och fick gott betyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
