Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibland hade det hänt, då han just hade kommit hem
till Nykarleby, att han hade mötts av underrättelsen,
att Mathilda Lithén hade blivit bortrövad av någon
hög herre. Då hade han, trött som han var av resan,
kastat sig i sadeln för att rädda henne. Han hade
sprängt hästen under förföljandet, men hade stulit
sig en släde, släden hade fastnat i oerhörda drivor,
han hade skyndat bort på skidor. Han hade jagat
efter den bortflydda till Uleåborg, till Haparanda,
runtom hela Bottenhavet.
Inte alltid hade han varit förföljare, stundom
hade han också varit en jagad rymmare. Han hade
flytt för spända segel i rasande storm, han hade
smugit sig undan i mörka skogar. Han hade som en
från Ryssland hemvändande fånge sökt reda på sitt
förstörda hem, han hade genomlevat hela den Stora
ofredens elände.
Där kommo pojkdrömmarna om Mathilda.
Hon var den blonda nordiska kvinnan, lågättad,
dygdig, men otroligt skön, också hon. Högättade
män sökte hennes kärlek. Hon var inte alltid lycklig,
men hon hade förmåga av utveckling, hon kunde
bli klok, verksam, kraftig, styra både barn och gods,
då hon åldrades.
Där voro Zachris barnsliga tankar om en
stjärna, som styrde hans öde, där var hans envisa
föreställning, att hans gamla barnjungfru, Brita
Kiviranta, dock egentligen var en finsk trollkvinna,
där voro alla de besynnerliga historierna ur Justinus
Kerners Magicon och mycket annat i den vägen.
Och äntligen fanns där i glasgloben framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
