Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deremot vara vida bättre, att en fredsdomare i hvarje
socken vore af församlingen vald för vissa år, som,
tillika med kyrkoherden, kunde, hvarje Söndag efter
slutad gudstjenst, i socknestugan afgöra alla mindre
mål af obetydligt värde, hvilka derifrån ej skulle få
dragas till någon annan domstol.
Forlikningsdomstolar och fredsdomare böra ej
förblandas med de i England brukliga Billighetsrätter
(Court of equity). Desse kunna ej ändra den skrifna
lagen; ty det vore att våldföra den. De äga endast
att påfinna förbättringar, i de fall, deri de vanlige
domstolarne, i anseende till tvånget af formaliteter,
icke kunna utlåta sig; men de äga likväl makt att
döma mellan enskilta personer, utan att vara
besvärade af de tvifvelsmål om lagarna, som domstolarne
antagit och gillat. Billighetsrätterne äro egentligen
icke annat, än en efterapning af den makt romerske
pretorerne togo sig, att, vid början af året då han
valdes, gifva tillkänna de ändringar han föresatte sig
att göra i nya ocb invecklade fall, som kunde,
förekomma, och dervid nyttjades egentligen analogier från
de fall, som lagarna redan stadgat; men också
grundade sig pretorernes utslag på blotta godtycket. Men
Billighetsrätterne i England hafva ej gjort intrång i
de andra domstolarnas makt. De äro endast en
kontroll, att de vanlige domstolarne ej måtte utsträcka
deras makt för vida, eller befatta sig med sådana
kasus, i hvilka någon stadgad lag icke är gifven, och
således icke försöka att tillvälla sig någon skymt af
lagstiftning, hvilken alltid är angelägen att betaga
hvar ooh en domaremakt. Billighetsrätterne äro
således rätteligen ej annat, än ett slags
experimentallagskipning, som sysselsätter sig att upptäcka och
besörja lagliga forbättringar i sådana fall, öfver hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
