Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. kap. Den sköna Silfvertvätterskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Grefven kastade stora, men något befallande ögon på
gossen. Svara mig på hvad jag frågar, Didrik! men
tillåt dig inga onödiga anmärkningar i min tjenst.
Skaffa mig ljus!
Litet slagen af att känna sig så afvisad i sin
hjert-liga välmening, skyndade sig betjenten alt qvickt
fullgöra befallningen, och återvände efter elt ögonblick med
en länd vaxstapel i handen.
Sedan han under lydig tystnad satt eld i veken på
grefvens bordlampa, aflägsnade han sig ulan atl säga
ett ord.
Clas närmade sig kanapéen, hvaruti han trött och
vårdslös kastade sig. Derpå vände han sitt undfångna
bref mot lampskenet och besåg ulanskriften.
Lik en fjäder sprang han upp ur soffan, tryckte en
eldig kyss på sli|en, som han såg för sina ögon, och
vände biljellen flera gånger om i sin hand, innan han
nändes bryta lacket.
»Du skall få se, Clas, all här står ingenting uti!»
utbrast han till sig sjelf. »Hon är hvarken fallen för
många eller långa rader, uär hon skrifver, det vet
jag!»
Ej utan svårighet öfvervann han sin artighet mot
detla fina papper, som han så ogerna ville såra; han
bröt och läste:
»Älskade Clas Emanuel! jag väntar dig klockan 8 i
afton. Del är någonting alldeles särskildt. Papperet
skulle icke tiga, om jag skref derom: derföre Is! men
kom bara. Men aha? det är ändå sant: del kunde hända,
att du icke är hemma när mitt bud anländer; ty när är
Clas Thott nånsin hemma? del vel jag! derföre så vill
jag bara tillägga, alt du kan komma till oss huru sent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
