Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Från den stund, då jag började rätt älska dig, Susanne!
utbrast han. Du har rätt: så är det. Förut hade jag
knappt något ändamål för mina handlingar: det mesta
i verlden var gåtolikt: jag tänkte och talade på måfå:
jag uppförde mig bra nog, tror jag, såsom konungen
sjelf och mina kamrater behagade vitsorda; men hvad
var det?
»Jag säger detsamma om mig. Likväl får jag tillstå,»
fortfor hon med en viss lon, »att jag ganska länge varit
ett klokt och . . ett snillrikt fruntimmer, ty jag
älskade dig redan från mitt fjortonde år. Jag får ju tala
om det, då du vet det?»
Och jag har varit en förnuftig man ända sedan min
pagetid. Detta är dig lika bekant, Susanne.
»Hvilka ord? tänk, om någon hörde oss.»
Jag blygs ej för att hafva varit klok så länge.
»Men många skulle säga, att det är icke så.»
De erkänna ej kärlekens makt, emedan de icke
erfarit den. Och framför allt kommer allt det dumma
talet om kärleken deraf, atl man med delta ord menar
något annat.
»Just så! Nu sade du åter något, som jag ofta
anal, fast jag icke kommit att finna sjelfva ordet för
min tanke,» inföll hon.
Huru ofta utbreder man sig icke i skämt öfver så
lcallade kärleksnarrar, kärlekstokar? Man påstår, att
folk med fulla hjertan gå som i en svindel, och att man
måste vara kall för att vara klok. Hvad menar man
med detta besynnerliga och orimliga tal?
»Man menar helt annat, än hvad orden lyckas
innebära !»
Ja visst. Kärleksnarrar äro alls icke personer,
eldade af varm, sann och djup själskärlek, hvarmed det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>