- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Tredje delen /
334

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•334

förvaltning blefve icke bloll privat, ulan till och med
privaliv.

»Skämta icke, Tage. För öfrigt har du dervid lag
alldeles opassande tankar om mig. Slutligen äro dina
infall myckel litet i sin ordning efler det
allvarsamma och bedröfliga ämne, vi nyss vidrörde.»

Jag är icke glad, min svärfar; jag känner mig i
delta ögonblick icke mera tillfredsställd, än ni sjelf.
Men del är en gång så mill sätt, min svärfar; och
jag önskar, alt, när ni ser mig le, ni måtte betrakta
mig som gråtande.

»Jag försäkrar dig, Tage Thott, att om Hedvig Taube
skulle dö inom året, så skulle jag fålla ganska
uppriktiga tårar dervid, af medömkan öfver den olyckliga;
ty sjelfmord är ett ganska slorl brott.»

Tro icke, min goda auditör Wefverstedt, alt jag har
elt så beskaffadt hjerta, alt icke äfven jag skulle fälla
ganska varma och sauna tårar öfver en sådan
händelse; ehuruväl jag i dag kanske yltral mig gladare än
jag borl, då saken i sig sjelf ännu är så aflägsen, och
jag för öfrigt med Veukenberg ständigt (ror på en
blifvande reqvisilion af anlidole från hennes sida.

»Och derpå är han verkligen så viss?» inföll
Wefverstedt och stannade midt på golfvet under sin k
ringgång. Men i delsamma tillade han: »ts! Is!»

Juliana återkom och bar ett glas på brickan:
ursäkta, att jag dröjt, min far! men det fans intel friskt
vatten uppe, sade hon.

»Tack, min dotter! Men . . du ser så blek ut?»

Jag har gått genom farstun, och der var litet kyligt,
inföll hon undvikande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:06:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/3/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free