Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Presterskapets reformförslag 1617.
179
Lenæus hittills ensam representerat allt från Raumanni död 1614.
Men antalet af lärare i det hela var tydligen för litet. Redan det
antal af åtta, för hvilket Gustaf Adolf 1613 anslog löner, kunde ej
tillfredsställa fordringarne på ett verkligt universitet, och, som vi
sett, ville konungen tydligen hafva åtgärden betraktad blott som
provisorisk. Hans afsigt var att framdeles göra en betydlig utvidgning.
I verkligheten gestaltade sig äfven den provisoriska anordningen än
ofördelaktigare, i det att antalet af professorer från år 1616 och
ända till 1621 ej öfversteg sex, emedan förutom professoren i poesi
och grekiska, som förblef obesatt hela tiden, äfven den i logik stod
ledig efter Buræi afdyttning 1616. Och stundom voro ej ens <le sex
i verksamhet, så låg t. ex. Lenæus under 1616 och 1617 i Stockholm
för det stora bibelarbetet.
Dessa missförhållanden sprungo i ögonen och presterskapet, som
nästan mer än andra måste känna behofvet af ett välordnadt
universitet och sjelft, i egenskap af bildningens förnämste bärare måste
förstå sakens stora betydelse, försummade icke att derom erinra
regeringen. På riksdagen i Stockholm 1617 framlade biskoparne,
professorerna och kapitelsombuden ett betänkande, huru universitetet
skulle tillbörligen ordnas och underhållas för att blifva likställdt med
andra universitet’). De ville hafva professorernas antal ökadt till
tretton, deraf tre i teologiska, två i hvardera af medicinska och
juridiska samt sex i filosofiska fakulteten. Det hedrar deras blick, att
de, liksom en gång förut tretton år tidigare2), föreslogo, att den ena
juris professorn skulle läsa »Sveriges lag.» Huruvida deremot det
kunde vara en fördel att bilda en särskild professur i poesi, hvars
innehafvare »läser poetas och historias och öfvar ungdomen in poesi
et in agendis comoediis», synes mig mera tvifvelaktigt. En första
antydning till Latinska professuren visar sig i förslaget om en (från
logiken utbruten) professur i vältalighet, hvars innehafvare »läser
rhetoricam och in exercitiis af Cicerone och andre latinis autoribus»
och som »skall hålla studenterna till exercitia styli och
declamatio-num». För första gången framskymtar adjunktsinstitutionen, i det
man föreslår, att af de hundra stipendiater, hvilka på konungens
bekostnad böra underhållas, de fyra förnämsta skola vara »adjuncti in
facultate philosophica» med skyldighet att disputera offentligen, men
med rätt att för sina föreläsningar och enskilda disputationer taga
betalning. Man ville skapa denna institution, för att så alltid »li^Va
i förråd vid akademien någre som kunna finnas duglige till en pro-
’) Tryckt i Bihanget n. 60 s. 141—144. Hvilka ile professorer voro, som i
riksdagen deltogo, har jag ej knnnat finna.
Se ofvan vid 1604 àrs underhandlingar sid. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
