Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juridiken och Medicinen.
243
1620 erinra, att, ehuruväl institutionen i religionen kunde passera,
efter alla voro prester eller studerade att blifva det, så var den så
mycket sämre i fråga om verldsliga saker. De teologiska studierna
hafva också utan tvifvel varit obligatoriska för allal). För
ögonblicket borde de varit i ett blomstrande skick under fyra så
framstående lärare, som Wallius, Lenæus, Jonas Magni och Laurebus.
De juridiska studierna kunna svårligen ännu bedrifvits med
någon egentlig framgång. De begge professurerna hade endast under
år 1625 varit på samma gång representerade. Sedan stod Crusius
ensam i 5 år såsom lärare i svensk rätt, ocb den andra professuren
i allmän och romersk rätt fylldes törst 1630 med Sidenius. Men det
dröjde tre år, innan han kom hem utifrån -) ocb Crusius som redan
1630 kallats till hofrätten, måste 1631 lemna Upsala3), hvarföre i bela
två år ingen fans, som kunde det ringaste sörja för de juridiska
studiernas upprätthållande. Redan dessförinnan hade konungen klagat
öfver den »inopia politica» som förefans4); det var nog ej första
gången ban bittert fick erfara sanningen af det yttrande ban sjelf
en gäng fällde, att äfven i dessa medellösa tider var det dock mera
ondt om folk än penningar. Loccenii utnämning 1634 betecknar en
nv epok i rättens studium i Upsala; från honom räknar ock den
juridiska literaturen i Sverige sina anor.
Den medicinska fakulteten var något bättre representerad. Den
hade som vi minnas fatt sin förste professor i Johannes
Chesneco-pherus år 1613. Han skulle visserligen sköta ej blott fysiken utan
äfven medicinen, men den senare blef visst alldeles lottlös. 1620
inrättade Gustaf Adolf 2 professurer, den ena i fysik, som
Chesneco-pherus behöll, och den andra i Institutiones medicinae. Den senare
stod dock ledig, tills Johannes Franck 1624 förordnades såsom extra
ordinarie professor. Förmodligen har ban ock från början öfvertagit
anatomin, ehuru 1626 års konstitutioner förenat den med fysiken,
hohe selade allhier scheiut auch slecht genug zit segn. Die studenten und
sehul-meister gehen fast icie die Jiiden mit paretlein henån, studieren meist theologiam,
so doeh fast niclil höher getriébe.n wird, dann dass sie nur die bibel kaum recht
lesen kännen (anteckning i Nordins saml. Ups. Bibi. efter Franc. Wokenii Bevtrag
7.. Pomer. hist. Leipz. 1732.
’) Så påstod ju Jonas Magni 161 ß. Se ofvan s. 178.
2) I konsist, protokoll d. 2 Maj 1633 säges, att Sidenius ännu ej inställt sig.
3) Hofrätten, som sedan hösten varit i Upsala återvände då till Stockholm.
Crusius fortfor till dess att upprätthålla sin professur och tolkade derunder på
svenska föråldrade och dunkla uttryck i lands- och stadslagarne (E. Brunnii bref
till Axel Oxenstjerna d. 25 Dee. 1630, original i Riksarkivet, Axel Oxenstjernas
brefvexling).
’) Konsist, prot. d. 20 Juli 1631.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
