Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Öfversigt af den ekonomiska ställningen efter 1620.
daler. Gustavianska donationen åstadkom häri en märklig ändring.
Iledan för 1025 stego inkomsterna af densamma till öfver 14,000
daler, och de växte småningom under Gustaf Adolfs tid upp mot
ungefär 20,000. Utgifterna stegrades långsammare från 12 till 15,000
daler1). 1030 och 1037 hafva de behållna inkomsterna2) stigit till
emellan 18 och 19,000 daler, utgifterna till omkring 15 à 10,001)
daler3). Från och med 1038 inträder en ofantlig svårighet vid
bedömandet af universitetets finanser, emedan såsom jag förut nämt4),
det oerhördaste slarf gjorde sig gällande, och räkenskaperna
uppgjordes många decennier senare. Vi hafva dock sett, att i följd af
Axel Oxenstjernas visitation 1037 erhöll universitetet dels åtskilliga
nya platser, dels löneförbättringar, hvarför ock ett ökadt anslag af
2,530 daler silfvermynt ärligen blef af regeringen anordnadt5). För
år 1038 var staten derför stegrad till 18,118 daler silfvermynt6), och
efter denna hade man sedan att gå i tio år, tills drottning Kristina
i November 1048 fastställde en ny stat. Denna slöt på 25,085
daler 1). Den betydliga tillväxten härledde sig hufvudsakligen från
utvidgningen af professorslönerna. För att fylla de nya behofven hade
Kristina redan d. 2 September 1047 gifvit universitetet de ovissa och
extra ordinarie räntorna af dess gods, tullen vid Upsala mjölqvarn
och 3,000 daler af Uplands lilla tull. Hela donationen, som
ungefärligen utgjorde 0000 daler8) utföll först 1048 och endast den gången
ordentligt. Ty af anordningen på lilla tullen utföllo 1049 blott 1000
daler och sedan icke ett öre under Kristinas regering.
Det är omöjligt att säga, huru universitetets finanser verkligen
stått under dessa år. Om Rudbecks beräkningar vore riktiga, skulle
’) För ofvanstående se ofvan s. 189. 201—203 och 238. l)et är möjligt, att
den uppgift jag s. 238 anfört ur kons. protokoll, att 1629 inkomsterna stigit till
21,000 och utgifterna till 17,000 är rätt hvad inkomsterna angår, men i utgifterna
måste någon reducering ske, ty de följande årens räkenskaper utvisa (ehuru de äro
i kopparmynt förda) att den egentliga utgiftsstaten (de s. k. afkomlingarne ä
inkomsterna räknade) belöper sig till ungefär 15.000 daler silfvermynt, hvilket ock
kan bestyrkas af den handling jag anför i not. 6 nedan.
2) D. v. s. efter afdrag af afkortningarne.
3) 1635 och 1636 års räkenskaper i Kammararkivet.
4) Se ofvan s. 338 ff.
*) Se ofvan s. 273.
Stat uppgjord i Kammarn d. 26 Oct. 1638 (Riksarkivet Acad. Upsal. I).
På samma stille fins en uppsats på den gamla, utökta och nya staten, tydligen
uppgjord 1638. De tre staterna sluta på 15,058, 16,208 och 18,768 daler.
’) Se bihanget n:o 120, s. 394.
") I 1648 års räkenskap upptagas bland inkomsterna Kristinas donation 3,000
daler, Knektepenningar 1598, Upsala qvarn 675, Gäst- och skjutsfärdspengar 333
och Byggningspengar 333 daler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
