Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
nmla sig direkt hos K. Maj:t, blef af konsistoriet, så fort detta
fått remiss af suppliken, den 10 juni enhälligt uppsatt på förslag
och af K. Maj:t, som denna gång icke låtsade om, att tre
kandidater icke föreslagits, utnämd den 9 aug. 1727.
Alldeles vid ingången af vårt tidehvarf fick konsistoriet
tillfälle att uttala sig något om de svenska skolornas tillstånd samt
därvid påpeka, hvilken betydelse väl inrättade skolor ägde för
universitetet, i det att däraf berodde arten af de ynglingar, med
hvilka detta sedan skulle rekryteras. Då historien om tillkomsten
af nya skolordningen af 1724 i öfrigt är vidlyftigt och
förtjänstfullt skildrad af en annan författare,1 kan jag här åtnöja mig med
att korteligen meddela något ur innehållet i de två skrifvelser,
som konsistoriet aflåtit i denna fråga, först den 29 januari 1719
till kanslern och sedan den 21 april 1721 till kanslikollegiet.3 Den
förra handlade hufvudsakligen om de böcker, som borde
användas i skolor och gymnasier. Dess intresse ligger egentligen i att
den visar, att man då för tiden mest begagnade utländska
skolböcker,3 och att undervisningen var koncentrerad på klassiska
språk och teologi, särskildt sistnämda ämne; filosofi, historia,
politik och matematik förekomma äfven, men tydligen som
biämnen. Ett större intresse erbjuder skrifvelsen från 1719, den
betraktar egentligen läroverken ur synpunkten af deras egenskap
att vara plantskolor för universiteten. Där erinras om, att omogna
ynglingar icke böra få dimitteras och att de alltid böra hafva
biskopens testimonium. Man framhåller vikten af skickliga
lärare vid skolor och att dylika icke kunde utbildas vid universitetet,
om icke biskopen vid läraretillsättningar fäste tillbörligt afseende
vid intyg från detsamma; vidare borde lärarna pensioneras i tid
och icke hållas kvar, tills själens och kroppens krafter försvagats.
I sistnämda erinran låg säkerligen också en hänsyftning på mot-
1 II. Hernlund: Bidrag t. den svenska skollagsstiftningens hist.,
1, 1882.
2 Den förra kopia i kons. arkiv, den senare tryckt i Bih. 3, n. 69.
Konsistoriet har ock enligt dess bref till Kanslikollegiet af 26 febr.
1723 utarbetat ett projekt till ny skolordning, men detta finns ej i
behåll. Skrifvelsen af 1719 hvilade på tre odaterade betänkanden, ett
af filos, fakulteten, undertecknadt af I. Nesselius, ett af den teologiska
(ej underskrifvet) och ett särskildt af teol. professor Djurberg (alla tro
bland kons. acta). De härstamma alla tydligen från hösten 1719 (se
filos. fak. prot. 15 sept. 1719 och kons. prot. s. å.).
3 Af svenska läroböcker nämnas P. Aurivillii logica,
sammandragen af J. Boethius 1692; för Svensk historia de annalistiska uppgifterna
i Terseri chronologia sacra, i synnerhet om de fortsattes till närvarande
tid; och för matematik Gezelii encyclopædia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
