Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
å 332 dlr. smt., då ju dess stat betungats med tyska
språkmästaren, ritmästaren och fältskären samt då dryga byggnader förestodo.
Vid slutet af terminen upprepade konsistoriet i ny skrifvelse sina
skäl för vägran och tillade, att som spannmålen vore i fallande,
vore inkomsterna osäkra, hvarför det föreslog att i stället lägga vissa
afgifter på dem, som ville begagna institutionen. Å högre ort och
inom riksdagen ville man belt naturligt så mycket scm möjligt
minska statsverkets bidrag, och kanslern meddelade den 8 juni
1738, att K. Maj:t satt i fråga, om icke universitetets kassa kunde
tåla att betala stallmästarlönen, hvilket konsistoriet å sin sida i
sitt svar två dagar senare förklarade vara alldeles omöjligt.
Underrättelsen om ställningen på riksdagen, hvarom Melander, som
deltog i denna, höll konsistoriet underkunnigt, gjorde det dock
mjukare, och den 5 nov. sträckte det sig så långt, att det ville anslå
de 332 dlr. smt., som von Waldén begärt af universitetet. Men
vid riksdagen var man icke nöjd härmed, man trodde att
universitetet icke saknade god råd; som Melander skref, lyste det
statsde-putationen i ögonen, att universitetet sades hafva en behållning
af 74,000 dlr. smt., med hvars räntor det borde kunna ensamt
underhålla alltsammans, hvarför det vore vackert så, om staten åtoge
sig hälften; och sekreta utskottets förslag, hvilket adeln biföll den
10 febr. 1739, gick också ut på att universitetet borde bestrida
hälften af kostnaden.1 Men riksdagen i sin helhet behjärtade
universitetets sak och förklarade, att den af hänsyn till 1699 års stat
och konungaförsäkrans ord, att akademien skulle tryggas vid sin
fundation, åtnöjde sig med, att universitetet betalte de 332 daler,
som utöfver gamla statsbidraget erfordrades för att återupprätta
institutionen. Kronans andel i kostnaden blef sålunda 2.698 dlr.
smt., hvarom K. Maj:t den 29 maj 1739 underrättade kanslern.2
Universitetet slapp härigenom relativt billigt, undan, ehuru dess
utgifter för reparationen icke voro obetydliga.3 Säkerligen kar
konsistoriet, och icke alldeles utan skäl, ansett, att då egentligen
adeln hade nytta af denna inrättning, och dess samband med
universitetets undervisning var skäligen oklart, universitetet icke bor-
1 Melanders bref 23 nov. 1738 bland kons. acta; adelns beslut i
dess prot. 10, s. 570.
Bill. 3, n. 111. Anslaget fördelades på 1) stallmästaren 660. 2)
hofslagaren 100, 3) stalldrängarna 496, 4) beslag för 14 hästar 112. 5)
medikamenten sadlar, ridtyg 100, 6) utfodring för 12 hästar 1,562
(v. Waldens uppsats i kons. acta 1740).
3 Enligt hufvudböckerna utbetaltes härför 1739—41: 2,031, 3,325
ocli 538 dlr smt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
