Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
mål afhöras äfven någon gång i början af innevarande tidehvarf,
och man beslöt som förut att pålägga böter.1 Osäkert torde dock
vara, om det icke stannat vid blotta hotelsen, åtminstone har jag
icke funnit spår af att böter uttagits. Under senare tid omtalas ej
dylik försummelse, och protokollen angifva allt oftare hvilka som
uteblifvit och anledningen därtill; teologerna kunde oftare än andra
hänvisa till laga förfall, i det de ej sällan hindrades af samtidiga
domkapitel. Högst egendomligt är, att den akademiska kvarten
redan nil begynte tillämpas vid konsistoriesessionerna, som man
kan se däraf, att den 22 augusti 1726 man beslöt, att de som kallats
skulle infinna sig »en qvart efter klockeslaget», så att man kunde
så genast börja förhandlingarna.
De våldsamma uppträden i konsistoriet, som förekommo i
Rudbecks och Schutz’ tid, sakna motstycke i detta tidehvarf, det borde
ju ock så vara, då man ägde rätt att vänta större hyfsning i
uppträdandet af 1700-talets män. Alldeles lugnt har det dock icke
alltid varit. Den svåraste tiden var väl den, då lynnet föll på den
hetsige och stridslystne Christiernin, och vi minnas hans framfart som
rektor 1780, särskildt mot bibliotekarien B. Frondin. Säkerligen
har det dock stundom gått rätt hett till emellanåt i Gyllenborgs
tid, då partimotsatserna framträdde i sin första skärpa. Vid
tillsättningen af den professur som Linné fick och vid kanslersvalet
1747 hafva nog skarpare ord växlats än handlingarna nu låta oss
ana. Skulle protokollen såsom i forna tider lefvande återgifvit
själfva debatten, hade taflan nog blifvit en helt annan än den, som
nu framgår af de i mera officiell ton hållna aktstyckena.
Konsistorieprotokollen lämna i öfrigt åtskilligt att önska hvad
fullständigheten angår, man upptäcker stimdom att
protokollsföraren tydligen förbigått saker, som passerat och som bort hafva plats
därstädes. Ingenting är ju att säga om, att konsistoriet den 18
april 1743 beslöt, att som protokollsvolymerna hotade att bli
alltför dryga, skulle hädanefter icke alla föredragna handlingar och
yttranden införas in extenso, utan, därest de förvarades ibland de
s. k. acta hvilka särskildt inbundos, endast åberopas till sitt
innehåll, men detta har visserligen icke konsekvent iakttagits. Jag
behöfver dock väl ej tillägga, att alla motiverade vota, afgifna vid
upprättandet af tjänsteförslag, fortfarande intogos i själfva
protokollet, det var en nödvändighet, då detta sedan skulle åtfölja det
insända förslaget och belysa detta. Men bristande fullständighet
är ej dessa protokolls enda fel, de äro också ofta illa affattade så
väl hvad tankesammanhanget som formen angår; i senare fallet
1 Kons. prot. 14 sept. 1723 och 23 dec. 1737.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
