Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
het under drottning Christinas regering»,1 i hvilken han dock icke
hann öfver den isländska litteraturen, behållningen af arbetet är
ganska måttlig. — Neikter har tyvärr icke efterlämnat (hans
dispu-tationer undantagna, som dock icke röra litteraturhistoria) i tryck
mer än sitt inträdestal i vitterhetsakademien 1787 »Om ordsakerne
til smakens olikhet, upkomst och fall hos särskilte folkslag», hvars
spirituella innehåll kommer oss att så mycket starkare beklaga, att
ban icke gifvit oss mera. — Orientalisten Johan Adam Tingstadius
ådagalade i det tal, hvarmed ban 1786 tillträdde e. o. professuren
i orientaliska språk »Om österländska poesiens egenskaper», att
ban skulle kunnat blifva en litteraturhistoriker af verklig rang; hans
fria öfversättningar af åtskilliga gamla testamentets skrifter, i hvilka
skaldens känsla och en målares pensel samverkat, äro pärlor i vår
vitterhet.
Intresset för litteraturhistorien framträder ej minst däri, att
så många förträffliga disputationer behandlat dylika ämnen; några
har jag redan nämt, några kunna tilläggas. O. Plantlns disputation
»De auctoribus hymnorum ecclesiæ sveogothicæ», 1—2,1728—30 under
Hermansson och Törner är ett värdefullt bidrag till vår
psalmhistoria. — J. A. "Wahlberg disputerade »De poetis in Sviogothia
lati-nis» under Ihre, 1—2, 1739—40. — A. Axelson ventilerade »De
primordiis et incrementis poeseos Svecanæ» under L. Ilydrén, pars
1, 1748, i hvilken svenska vitterheten till och med Stjernhjelm
behandlades. — Erik Hydréns förträffliga afhandling »De fatis
litte-raturæ hebrææ seculo reformationis», 1—4, 1755—62 förtjänar
verkligt beröm. — E. M. Fants stora serie »Historia litteraturæ
græcæ in Svecia», 1-—12 med två supplement, 1775—86, som
vittnar om författarens lärdom, är af stort värde. Som en
fortsättning till Fants arbete utgaf M. Floderus »De poetis in Svio-Gothia
græcis», 1—4, 1785—88. — Den lärde O. A. Knös författade ett
slags tillägg till Lidéns ofvannämda Historiola genom sin
förtjänstfulla »Historia litteraria poetarum Westrogothiæ latinorum», 1—
10, 1776—96. — Jonas Hallenbergs »De nobilibus in Svio-Gothia
litteratis», 1—2, 1778 är en verkligt lärd afhandling rörande vår
medeltids litteratur. — På det mera bibliografiska området kunna
anföras J. O. Alnanders för sin tid goda »Historiola artis
typo-graphicæ in Svecia» 1722 under Törner, och J. Lexelius »De
cau-sis raritatis librorum», 1—2, 1741—43 under Ihre, som gifver
värdefulla upplysningar om äldre svenska tryck. — O. Celsii den
yngres och Lidéns bibliografiska arbeten äro förut omtalade. — P. F.
Aurivillius ventilerade 1782 under Fant en liten god afhandling »De
1 Införd i Vitt. Hist. Ant. Akad. liandl., 4, 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
