Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
de af ett så stort namn, som Olof Celsius den äldre; sedan inträder
för en tid en viss tillbakagång, till dess mot slutet man upplefver
en ny glänsande tid, då lärostolen beklädes af Karl Aurivillius. Hvad
som i det hela nu som i förra seklet verkade tryckande på
undervisningen i detta ämne var, att denna måste anordnas efter
prästkandidaternas behof, alldenstund dessa utgjorde en öfvervägande
del af åhörarne; därför blef hebreiskan hufvudsak och biblisk
kritik med exeges troligen allt för mycket inblandad i den filologiska
undervisningen. De öfriga orientaliska språken hafva dock icke
därför blifvit alldeles skjutna åt sidan, en blick på
föreläsningskatalogerna visar detta. Den i nästan alla österländska språk
bevandrade Olof Celsius d. ä. läste sålunda nästan hvarje år öfver Arameiska
texten till gamla testamentet eller Syriska och Arabiska
öfversättningar af det nya eller öfver Talmud och dess kommentarier.1
Under efterträdaren A. Boberg ligger tydligen tyngdpunkten på
hebreiskan och Rabbinska kommentarier till vetus, men äfven
Kaldeiska, Arabiska och Syriska omnämnas. Clewberg intimerar ock
under sina tre år i alla dessa språk, likaså Hesselgren, som dessutom
1764 läser etiopiska. Under K. Aurivillius skulle man först, att
döma af föreläsningskatalogerna, kunna tro, att han mindre än
sina företrädare bekymrat sig om de öfriga språken, efter han helt
enkelt blott tillkännagifver, att han privatim läser Arabiska eller
något annat språk som de studerande kunde önska. Men det är
i alla fall lätt att förstå, att denne lärde, intresserade och plikttrogne
man gjort allt för att hålla sin vetenskap uppe, och det
bekräftas af, att han i sitt diarium för 1784 säger, att han har, sedan han
tillträdde professuren, alla år privatim undervisat i de hebreiskan
närstående dialekterna, särskildt arabiska, dels en dels flera timmar
om dagen, och detta äfven under sommarferierna.2
Innan jag öfvergår att i tur och ordning redogöra för de
orientaliska professorenas verksamhet, önskar jag nämna några ord om det
biträde, som dessa i början haft af de Judæi conversi som
anställdes vid universitetet. Af det föregående känna vi, att en Johan
Kemper tjänstgjorde i denna egenskap till sin död 1716, och att
efter honom en Rabbi Simon Rosenbom anställdes, som dock icke stod
1 När Celsius 1724 talar om, att liau skall föreläsa öfver »Sohar non
ita pridem typis hic vulgata», vet jag icke på hvilket arbete han syftar.
Johan Kempers af Norrelii öfversatta arbeten öfver Sohar (Del. 2: afd.
2, s. 292) voro icke utgifna. Möjligen syftar ban på Norrelii
»Phospho-rus . . . sive testimonia ex libro Sohar . . . depromta», 1720, men
denna bok var ju tryckt i Amsterdam, ej i Sverige.
2 J. Floderus framhåller ock i sin Oratio in memoriam Aurivillii
1786, s. 25, att denne användt sina sommarferier till undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
