Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-515
omtalar han såsom redan använda i Celsii provisoriska
observatorium »en telescopisk quadrant af tre fots radius som fölgt de
franska mathematici ifra Paris ända up öfver Pole-cirkeln» och »ett
pendel-uhr.. . med sex veckors gång efter updragningen jämte
andra pendel-uhr», vidare »åtskillige optiske tuber af 20, 12, 8 fots
och mindre längd med sina micrometrar». Därpå meddelar han,
att 1741 om sommaren kom från England »en så kallad secteur af
12 fots radius med en äfven så lång tub och 11 graders båge . . . allt
af pur mässing ocb på hvars micrometer decimaler af
minuth-secun-der kunna distingucras, det andra var et pendel-uhr af den
snällaste uhrmakares i Europa Mr. Grahams egen invention och af den
beskaffenhet, att då andra uhr medelst sina pendlars afkortning
och förlängande i kjöld och heta aldrig kunna hålla en exact, lika
och jämn gång, detta har en pendel... af en så god construction,
at man på en månad eller rnehr sedan det med solen jämfördes kan
vara til 1 tids-secund säker om rätta tiden». Vidare blef
observatoriet »i sommar regaleradt med en öfvermåttan god optisk tub af
36 fots längd» och »nu i nästlidne januarii månad hitkom ett annat
. . . instrument i Stockholm förfärdigat som kallas et transit- eller
passage-instrument af fem fots längd med en micrometer, et
accu-rat niveau, en vähl delt halfcirkel och andra tilhörigheter af pur
mässing». Hj orter slutar med: »Kommer nu härtill en god och väl
delad muralqvadrant af 6 eller 7 fots radius . . . sedan ock en
astronomisk tub, den man med nöje ser vara allaredan under den
förberörde mannens händer,1 à 90 fots längd (!) och omsider en god
magnetnål som visar inclinationen jemte den man redan liar à 6 tums
längd för declinationen, ... så kan man påstå, det vårt
observatorium . . ., fast dat till utvärtes byggnad och anseende ej hinner
emot det parisiska och några andra, likväl hvad skjöne och accurate
instrument angår långt och vida dem alla öfverträffar.»
Den af Celsius beställda muralkvadranten kom aldrig hit,
tydligen därför att man fann, att observatoriets läge icke medgaf att där
uppställa densamma,2 men instrumentsamlingen ökades 1747 med
Celsii egna instrumenter genom den öfverenskommelse med
Hjor-ter som K. Maj:t d. 2 juni 1747 stadfästade.3 1748 erhöll Strömer
tillåtelse att sälja en äldre kvadrant för 2,400 dlr. kpt. och köpa en ny
’ Hjorter syftar väl på instrumentmakar Ekström i Stockholm,
som gjort passageinstrumentet, lian har dock ej nämt E:s namn förut.
2 Se Afd. 1, s. 149, not. 2.
8 Afd. 1, s. 153. Förteckningen å Celsii instrumenter är tryckt i
Scliücks program 1911 vid Bergstrands inställ, s. 31. Iljorters uppgift
4 april 1746 å boksamlingen (1,44S voll.) finns bland kons. acta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
